Arbetsmarknaden har för många under pandemin varit osäker. Tidigare säkra arbetsplatser blev över en natt osäkra och flera av de som försvann under pandemin kommer inte att komma tillbaka.
Det här ställer krav på en mer flexibel arbetsmarknadspolitik, men även på utbildningsväsendet och den enskilde. Samtliga måste bli mer flexibla och kunna anpassa sig till den nya vardagen.
Oavsett prognoser är trenden tydlig. Vi går in i en tid där det finns brist på arbetskraft. Med det sagt kommer arbetslösheten inte per automatik att minska, men efterfrågan på arbetskraft kommer däremot att öka.
Vi står därmed inför ett matchningsproblem där gamla yrken försvinner, men där nya uppstår. Samtidigt har den enskilde inte alla gånger relevant utbildning eller kunnande för att kunna ta sig an de möjligheter som finns på arbetsmarknaden.
Samtidigt är det tydligt, enligt såväl Arbets- och näringsministeriet som svenska arbetsförmedlingen, att långtidsarbetslösheten kommer fortsätta öka trots att arbetslösheten minskar.
Vi kommer således få en strukturell arbetslöshet som håller i sig till 2023. Det blir en utmaning för såväl den enskilde som för samhället i stort.
Om vi bryter ner detta till åländska förhållanden ser vi att det skiljer sig lite från vår närregion, men att trenderna är desamma.
För Åland, enligt Åsub:s arbetsmarknadsbarometer, står inför en rejäl volymtillväxt och ett avsevärt ökat rekryteringsbehov det kommande året i jämförelse med föregående år.
Ökningen kommer att ske inom den privata sektorn och bara i år förväntas det ske en ökning på den åländska arbetsmarknaden med närmare 248 årsverken (motsvarande 3,0 procent av den sysselsatta arbetskraften).
Men även om antalet lediga arbeten rent generellt ökar det kommande året är det inom IT-branschen matchningsproblematiken blir extra tydlig.
Den åländska IT-branschen har svårt att rekrytera. Det saknas utvecklare, tekniker och specialister. Jobb finns det hur mycket som helst av, men sökande är det alldeles för få av.
Här har Åland ett gyllene läge att ta nästa steg. Ordna om att Högskolan på Åland har tillräckligt med lärarresurser för att kunna ta in flera studerande till informationsteknik för att därmed på sikt trygga tillgången på kompetent personal till de åländska IT-bolagen.
Det är en självklar satsning då tjänsterna som erbjuds studenterna, efter avslutade studier, är välbetalda och dessutom i en bransch som är en tillväxtbransch.
Vi står inför en framtida arbetsmarknad som på många sätt är tudelad. En långtidsarbetslöshet som det tar tid att komma ur, men samtidigt en arbetskraftsbrist.
De flesta prognoser talar om ökade obalanser som försvårar kommande matchningsläge. Arbetsgivare kommer att uppleva en ökad brist på efterfrågad arbetskraft trots att det finns arbetslöshet. Lösningen är enkel på ett sätt men även komplex.
Tillgången på efterfrågad kompetens måste öka för att motsvara de kompetenskrav som finns. Omskolningar och vägledning kommer att behövas för att individen ska lyckas. Men sköts detta på rätt sätt är det en investering som kommer stå sig väl i framtiden.
