Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Dagens skribent är Valtteri Satomaa, sakkunnig inom skattegränsfrågor vid Ålands Näringsliv.
Ålands Näringslivs skattegränskontor har under sitt första halvår föga överraskande fått erfara att skattegränsen verkligen engagerar och berör och att det mot bakgrund av alla förändringar den senaste tiden brinner i knutarna. Debatten går het på alla forum och det är förståeligt att den gör det då många företags överlevnad och företagares försörjning står på spel.
På skattegränskontoret har vi kontakt med företag och gör studiebesök för att fördjupa vår kunskap om företagens vardag och de utmaningar de upplever.
I våra kontakter lyfts framför allt att det inte är hållbart längre. Kostnaderna skenar iväg samtidigt som arbetsbördan blir tyngre och tyngre. Den åländska importören får allt oftare utöver sin egen tullhantering även betala för säljarens exporthantering för att säkerställa tillgången till varor. Detta tillsammans med att man utöver det praktiska förtullningsarbetet ofta måste informera sina leverantörer om vad som gäller i handel med Åland, och vägrar leverantören sälja till Åland får man försöka skapa nya handelskontakter.
Dessutom lyfts mer specifikt det akuta läget med varuleveranser från Sverige – i höst ska det alltså bli svårare att inte upprätta en exportdeklaration, och detta kan resultera i att befintliga och potentiella leverantörer väljer att inte sälja till Åland på grund av den administrativa kostnaden det medför. Detta gäller i huvudsak Sverige, som åländska företag har mest utrikeshandel med, då exportdeklaration är ett krav i handel med andra EU-länder samtidigt som EU-deklarationen kräver fler uppgifter än den nationella deklarationen inom Finland.
Många ställer också frågan om politikerna är medvetna om hur akut läget är. För att konstatera det uppenbara: frustrationen och oron är påtaglig.
En del av skattegränskontorets arbete är också kontakter utanför Åland i syfte att sprida kunskap om skattegränsen, etablera kontakter och hitta vägar framåt. Det finns ett värde i att vi sprider kunskap om Åland och skattegränsen, eftersom vi ser att man utanför Åland inte varit så insatt i vad Ålands skatteundantag innebär. Att informera och sprida kunskap är bland det viktigaste – och enklaste – vi kan göra.
Skattegränsproblematiken är dessutom inte bara en åländsk angelägenhet. Goda kommunikationer, dvs. färjförbindelsernas betydelse för hela Finlands export, import och försörjningsberedskap är starkt ihopkopplat med skatteundantaget. År 2019 transporterades 80 % av Finlands import och export till havs – en siffra som till följd av kriget i Ukraina steg upp till t.o.m. 94 % och som i dag ligger på ca 90 %. Tax free är således inte betydelselöst i detta sammanhang – skulle Åland börja betvivla nyttan med skatteundantaget skulle riket vakna till att transportkapaciteten står på spel.
Det mest oroväckande är att vi inte vet hurdana åländska framgångshistorier som kunde födas om tullbyråkratin inte hindrade företag från att växa – för att inte tala om att man inte ens vågar starta företag. Skattegränsen är avgörande för verksamhetsförutsättningarna på Åland.
På skattegränskontoret lyssnar vi in erfarenheter och idéer från företag och utreder olika lösningsförslag. Vår uppgift är att komma med förslag, på både lång och kort sikt, men vi kan inte förenkla skattegränsen om inte landskapsregeringen på riktigt prioriterar denna fråga och reserverar tillräckliga medel för lösningarna och förslagen. Det gäller att jobba med frågan på flera plan, ur olika synvinklar och tillsammans.
Landskapsregeringen bör därför vara redo att vidta alla nödvändiga åtgärder för att lindra effekterna av skattegränsen för att säkerställa att det också i fortsättningen finns personer som vill driva företag på Åland. För hur länge till har Åland råd med denna utveckling?
Valtteri Satomaa
Sakkunnig inom skattegränsfrågor
