Det är lätt att man börjar hänga med huvudet när man ser nyhetsflödet. Krig i närregionen, en amerikansk president som utmanar hela världsordningen och ett transatlantiska partnerskap som knuffas allt längre mot ruinens brant.
Lägg därtill ett Åland som på många områden haltar. Ett örike där vi har en politisk oförmåga att rikta politiken mot tillväxt och slimmade organisationer och där de budgeterade underskotten växer. Där det lilla kapital som det offentliga har i sina lador snabbt blir uppätet av underskott på grund av strukturella orsaker och där investeringsunderskottet är utmanande.
Men låt oss stanna till och ta en titt på några variabler som är positiva innan vi blir för pessimistiska. Inte för att negligera det som är utmanande utan för att visa att det finns saker att bygga vidare på, att det finns möjlighet att rikta om politiken mot effektivisering och innovativa lösningar.
Under de tre första kvartalen 2024 grundades 196 nya företag på Åland, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Det är en ökning jämfört med de senaste två åren.
Att vi ser en ökning av nya företag är viktigt. Det visar att det finns en framtidstro och en optimism i det åländska samhället. Förvisso går det att problematisera saken och säga att det beror på vilken sorts företag som startas, men bara det faktum att vi startar företag är bra och positivt. I synnerhet då vi kombinerar det med att de åländska hushållens förväntningar, enligt Åsub nu följer utvecklingen för de finländska och svenska hushållens förväntningar. Med andra ord har de åländska hushållen blivit mer positiva. Det är något som är synnerligen viktigt då vi vet att våra nordiska ekonomier är starkt beroende av konsumtion för tillväxt.
Även inflationen visar positiva tecken. De åländska konsumentpriserna steg under fjolåret i snitt med 2,7 procent, men med en tydligt nedåtgående trend i slutet av året. Också det stärker de åländska hushållens ekonomi. Något som inte minst kan behövas för den som bor i exempelvis Jomala eller Lemland, som till skillnad mot andra åländska kommuner valt att tondövt höja skatten och därmed minska hushållens köpkraft.
Det finns således en gnutta optimism att hämta. Men det är tydligt att den optimism som vi ser hos hushållen, underbyggd av främst lägre inflation, sänkta räntor och stigande köpkraft, snabbt kan undergrävas. För såväl storpolitiska skeenden, som mullrande handelskrig, nationella höjningar av momsen, som lokal oförmåga att skära i offentliga utgifter och på vissa håll även höjda kommunalskattesatser, spelar en aktiv roll i allas vår ekonomiska vardag.
Det är därför fortfarande viktigt att våra politiker, oavsett beslutsnivå, inser allvaret och aktivt arbetar för att hitta bättre och mer effektiva lösningar. De behöver ställa in fokus mot innovation, tillväxt och effektivisering. Här finns fortfarande mycket att göra. Förmågan att ta tag i de stora frågorna är avgörande, som till exempel faktiska nedskärningar inom egen verksamhet, en aktiv prioritering mot det strikt lagstadgade och ett konkret arbete för att få ner de lagstadgade kraven på våra offentliga myndigheter. Där finns möjligheter. Möjligheter som kan stärka den optimism vi kan spåra hos de åländska hushållen. En optimism som vi så väl behöver få att spira.
Daniel Dahlén
