Finlands president Alexander Stubb och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer framstår allt mer som de två statsledare i väst som bäst fångat den oberäkneliga amerikanske presidentens öra. Starmer har flera gånger kunnat lämna möten med Donald Trump med efterföljande uppskattade ord från Vita huset och har lett de europeiska samtalen kring Ukrainakriget.
När Alexander Stubb överraskande och inofficiellt besökte Donald Trump i hans hem i Florida, vann en golftävling i par med Trump och hade ett ingående samtal om att den ryske presidenten Vladimir Putin inte är att lita på och att en vapenvila bör vara möjlig till påsk skärptes den amerikanska tonen mot Ryssland omgående. Snabbt kom rapporter om att Trump ilsknat till på att Putin förhalar freds- och vapenvilesamtalen med USA och i förlängningen Ukraina. Trump riktade också, lite paradoxalt eftersom han själv gjorde samma sak för bara några veckor sedan, kritik mot att Putin ifrågasatt president Volodymyr Zelenskyjs legitimitet som ledare för Ukraina.
För Finland – och EU – är det utmärkt att Stubb snabbt tagit upp Sauli Niinistös mantel och ställt sig mitt i världspolitiken. Finland, med sin position och historia som ett land mellan supermakterna, har en unik position i ett Nato i förändring och en värld i gungning.
Uppenbarligen har också Stubb och Stramer hittat nycklar till att bygga förtroende hos den nyckfylle amerikanske presidenten och kommit med inspel som tagit fäste.
Det är lika viktigt som bra när det gäller Ukrainakriget där ju det amerikanska stödet för det angripa landet svajat de senaste månaderna.
Frågan är om Stubbs utslag och puttar också har inverkan på nästa hot mot världsordningen.
I dag har Donald Trump utlovat (eller hotat) att lämna besked om på vilka områden han tänker införa tullar på runt 25 procent för varor från ”alla världens länder”. Rimligtvis var detta något de båda presidenterna diskuterade i golfbilen i West Palm Beach även om rapporterna inte nämnde något om det.
I dag håller världen i allmänhet, och Europa i synnerhet, andan inför det som kan vara starten på ett världshandelskrig. Om Trump inför breda tullar, så som han hotat i månader – i det han kallar en befrielsedag för den amerikanska ekonomin – riskerar världsekonomin att på nytt vända nedåt. Också i det här fallet är Trumps agerande paradoxalt. För även om den amerikanske presidenten självsäkert gång på gång hävdar att USA ska bli stormrikt och gå in i en ny gyllene era så är i princip varje ekonom enig om att tullarna kommer att slå hårt mot den amerikanska ekonomin. Redan talas det om stagflation och än högre priser på mat och andra varor för väljare som röstade på Trump för det rakt motsatta.
För oss i Europa riskerar tullar slå mot den viktiga exporten till den stora amerikanska marknaden med högre arbetslöshet och en inflation som på nytt stiger och tvingar upp räntorna.
I dag får vi svar på åtminstone två frågor; lyckades Stubb tala Trump till rätta också om tullarna – och kommer den amerikanske presidenten att införa dessa i dag eller fortsätter han att skjuta på beslutet och fortsätta med hotpolitiken?
Oavsett vilket har Finlands ställning på världspolitikens scen stärkts tack vare Alexander Stubbs golfspelande.
Jonas Bladh
