Under tisdagen meddelade Tullen att man hörsammar de önskemål, som genom landskapsregeringen, kommit från Åland. Det medför att Åland tar ett steg närmare en enklare skattegränshandel.
Det här är ett mycket välkommet beslut. Visserligen ska vi ännu vara försiktiga då förslaget inte är fastslaget men vi kan ändå, som finansminister Roger Höglund (C) föreslog, utbrista ett litet ”hurra”.
Den byråkrati som det åländska näringslivet upplevt hela hösten har varit orimlig. Det måste till ett slut och det har även Tullen och skatteförvaltningen förstått. Den administrativa bördan har lett till betydande omkostnader för företagen.
Om landskapsregeringen nu lyckas, med god hjälp från det åländska näringslivet, att verkligen få till en förändring så är det en mycket gedigen och stark insats gjord från landskapsregeringen.
Visserligen skulle det hela aldrig ha behövt uppstå, men vi ska komma ihåg att arbetet fortlöpt i åratal och att det varit svårt att få till stånd ett förfarande som fungerar i vardagen. Mycket av den enkla orsaken att frågan inte är åländsk behörighet och vi därmed inte äger frågan.
Nu hoppas vi att förslaget blir verklighet och att vi får utbrista ett verkligt och innerligt hurra. Det har samtliga involverade att vinna på.
Den andra nyheten är att Åland trots kaoset med stängda gränser fått till en förändring i synen på Åland som gränsregion. Helsingfors beslut om att resor mellan Åland och Norrtälje kommun undantas från Finlands nya inresebegränsningar är mycket positivt. Det innebär att om man reser in från Grisslehamn eller Kapellskär behöver man enbart uppvisa ett vaccinationsbevis. Något negativt test behövs inte.
Med tanke på den omfattande pendlingen mellan Sverige och Åland samt den åländska rederinäringen är beslutet mycket positivt. Visst kvarstår utmaningar och inte minst är Sveriges beslut om att införa ett obligatoriskt krav på att man vid inresa till Sverige från övriga EU ska uppvisa ett negativt test, något som ger grus i maskineriet.
Ovanstående exempel från Helsingfors är däremot tydliga bevis på att Åland fått sin röst hörd. Polletten har trillat ner och den finska regeringen förstår att Ålands situation kräver en särbehandling. Inte enbart på grund av att vi är autonomi utan även på grund av att vi är en gränsregion.
Utmaningar går fortsättningsvis att finna och de senaste restriktionerna i resandet mellan Sverige, Finland och Åland påverkar det åländska samhället på ett sätt som är synnerligen allvarligt och frågan är hur länge detta kan pågå? När ska inskränkningarna i den fria rörligheten sättas i relation till den uppenbara skada restriktionerna gör på ekonomin och på familjeförhållanden när släkt och vänner inte kan ses?
Landskapsläkaren Knut Lönnroth har varit väldigt tydlig i frågan och konstaterade i en debattartikel att ”...då det inte finns god evidens för nyttan kan det starkt ifrågasättas om inskränkningar av den fria rörligheten, krav på att visa hälsouppgifter och tvångstestning faktiskt är rimliga och proportionerliga åtgärder.”
Det talar sitt tydliga språk och därmed blir de nordiska reserestriktionerna än mer svårförståeliga. Inte minst eftersom de nordiska samarbetsministrarna tydligt tog ställning mot stängda gränser när de träffades på Åland i september. Då sade bland annat den svenska samarbetsministern Anna Hallberg (S) att länderna måste bli bättre på att hålla en dialog innan man i framtiden tar liknande beslut. Det visade sig vara en läxa man så här tre månader senare inte lärt sig och Åland hamnar åter i kläm men denna gång på grund av Sverige.
Även om utmaningarna med gränserna återigen uppstått kan vi ändå passa på och glädja oss att framgångarna i synen på Åland som en gränsregion och inte minst att vi tagit ett steg närmare en enklare skattegränshandel.
Det ska vi ta med oss när vi nu snart ska fira jul. God jul önskar vi på Ålandstidningen!
