Östersjön mår som bekant riktigt dåligt. Övergödning med fosfor och kväve från jordbruket, men även skogsbruk och avlopp, har åstadkommit den osmakliga gulgröna soppa av mikroalger och blågröna bakterier som numera präglar våra somrar. Efter blomningen sjunker organismerna till botten där de bryts ned av syrekonsumerande bakterier, vilket leder till syrebrist. På Östersjöns botten döljer sig numera, som ett dödens svarta fält, ett syrefritt och livlöst område, lika stort som Danmark. En tredjedel av Östersjön är så dålig att den är obeboelig för fisk, musslor och annat högre liv än bakterier.
Genom Helsingforskonventionen (Helcom) har de nio länderna runt Östersjön, med sina 90 miljoner invånare, förbundit sig att aktivt försöka rädda Östersjön genom såväl konkreta insatser som forskning och folkupplysning. Men näringsutsläppen från Sydvästra Finland ut i Skärgårdshavet har enligt forskarna inte minskat alls. Som enda plats i Norden är fortfarande Skärgårdshavet rödmarkerat som en så kallad problematisk ”hotspot” på Helcoms karta över Östersjöns största förorenare. De andra röda hotspotsen finns i Ryssland, Baltikum och Polen.
Rovfiske med bottentrålare har reducerat flera fiskarter betänkligt. Enligt EU:s fiskekvoter för 2023 är det fortsatt förbjudet att yrkesfiska torsk i hela Östersjön, sill i västra och lax söder om Åland. Beslutet innebär också ett fortsatt skydd av torskens lek med fiskestopp i västra och östra Östersjön även under 2023.
Härom dagen kom en ny larmrapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att gäddan nu definitivt är på nedgång i Östersjön. Studien är den första större genomgången som bekräftar de många enskilda larm om gäddsituationen som kommit under flera år.
Problemet tillhör alla nio länder. Det behövs ett helhetsgrepp för att råda bot på den accelererande försämringen. Helcoms samarbete skulle behöva utvecklas till en integrerad havsförvaltning som omfattar alla sektorer, länder och administrativa nivåer, en förvaltning med mandat att göra nödvändiga avvägningar mellan alla olika intressen.
Men även som privatperson finns det mycket att göra. Som att först och främst se till att ha sitt avlopp i skick så att havet inte belastas med hushållsutsläppen. Eller lämna färgrester och kemikalier på miljöstationen i stället för att hälla ut det hemma. Detsamma gäller gammal medicin som kan lämnas tillbaka på apotek. För fiskbeståndets skull bör man tänka på vad man konsumerar och se till att välja miljö- och hållbarhetsmärkt fisk i butik och på restaurang.
Östersjön kan se stor och tålig ut när man blickar ut från stranden. Men den är i själva verket ett litet och grunt innanhav. Föroreningar får stora konsekvenser. Det allra bästa man kan göra är att läsa på och lära sig mer om hur ekosystemet fungerar. Med kunskap kommer förståelse och med förståelse ökad vilja att göra rätt för att skydda vårt hav.
Så kan kommande års upplagor av Östersjöns dag ägas åt firande i stället för bekymmer.
Petter Lobråten
tel: 26 633
