Goda arbetsförhållanden gör jobben mer lockande.
Foto: Hülya Tokur-Ehres
Foto:

Bild

Het arbetsmarknad – men risk för brist på kompetens

Vi står inför en livad turistsäsong, och branschen är i desperat behov av arbetskraft. Ungas chans att få sommarjobb har aldrig varit bättre, men den mer erfarna personalen måste också lockas.

Områden som restaurang, hotell och besöksnäring mörbultades under pandemin. Trots att den inhemska turismen plötsligt började blomstra förra året måste branschen fortfarande hissa alla segel för att ta igen det ekonomiska tappet.

Pandemin har påverkat turismströmmarna och sannolikt har vi ännu en rekordsommar att se fram emot. Men i samband med att årets sommarpersonal ska anställas har bristen på arbetskraft blivit synlig.
Ålands utrednings- och statistikbyrå (Åsub) rapporterar att det fanns 574 lediga jobb förra månaden, den högsta siffran man någonsin har noterat en januari månad. Hela 352 av de lediga tjänsterna var sommararbetsplatser, och inom serviceyrkena är arbetstillfällena betydligt fler än antalet sökande.
Det är en speciell situation när många arbetsgivare söker efter samma personal samtidigt. Att rekrytera tillräckligt med arbetskraft kommer att bli en tuff match. Den stora uppförsbacken handlar om att hitta personal som är utbildad eller har erfarenhet, efterfrågan är stor på till exempel kockar.

För ungdomar är det positivt att det finns många sommarjobb att söka, det ökar chansen att få arbete och nyttiga erfarenheter. Att inleda sitt arbetsliv inom servicebranschen är lärorikt och något man har användning av oavsett vad man än senare väljer att utbilda sig inom. I sommar behövs det många händer och fötter, och med rätt attityd kommer man långt.

Men för att verksamheterna ska kunna trygga kompetensförsörjningen och erbjuda tillräckligt hög servicenivå behöver det också finnas erfaren och yrkesskicklig personal.

Siffror från turism- och restaurangförbundet MaRa visar att tusentals personer har valt att byta bransch eller skola om sig under pandemin, och att tillgången på erfaren personal har minskat. Vissa har i stället sökt sig till butiksbranschen där det garanterat finns jobb. Bland skälen nämns permitteringar, långvariga restriktioner och en oförutsägbar arbetssituation.

Statsrådets hastiga beslut kring begränsningar har gjort det svårt för arbetsgivarna att planera för personalbehovet. Det har knappt ens varit möjligt att följa kollektivavtal som säger att arbetslistorna ska vara klara en viss tid i förväg.

Problemet med brist på arbetskraft i servicebranschen är varken nytt, ett tillfälligt fenomen, eller något som bara Åland brottas med. Utmaningarna diskuteras i våra grannländer och på andra håll, bland arbetsgivare höjs röster om att det går åt oskäligt mycket tid att rekrytera och utbilda nyanställda.

Åland har traditionellt haft god förmåga att locka arbetskraft, vilket ökar våra förutsättningar att klara av situationen. Men när konkurrensen hårdnar i omvärlden påverkas också vi. Redan före pandemin har restauranger och kaféer känt av svårigheter med att rekrytera exempelvis köks- och serveringspersonal. Förra sommaren rapporterade Ålandstidningen att vissa verksamheter inte kunde hålla öppet så mycket som de önskade på grund av personalbrist.
Låga löner och dåliga arbetsvillkor har tidigare pekats ut som grundläggande orsaker till personalbristen. Kanske har servicebranschen ett oförtjänt dåligt rykte, men man har ett ansvar att höja sin profil för att attrahera fler personer. Nu, mer än någonsin, är det viktigt att ta hand om personalen och skapa goda arbetsförhållanden. Personal som trivs och kommer tillbaka är guld värt och avgörande för framtiden.

Linda Blix

tel: 26 637

Hittat fel i texten? Skriv till oss