Om THL-chef Mika Salminen och finansminister Riikka Purra (Sannf) skulle få sin vilja igenom skulle en chipspåse kosta sju euro. Den så kallade hälsoskatten på ungefär 20 procent innebär höjda priser på söta, salta och feta livsmedel och har debatterats flitigt den senaste veckan.
Tanken med skatten är att den skulle kunna bidra till en friskare befolkning, minskade utgifter för skattebetalarna samt minskad press på sjukvården. Experter menar däremot att personer som är sockerberoende inte skulle låta sig hindras av höjda priser på denna typ av varor och att skatten inte skulle få önskad effekt. Man har vid tidigare liknande försök noterat att en höjd skatt på socker inte bidrog till att folk konsumerade mindre godis och glass, trots en prishöjning på ungefär 10 procent. Ett initiativ som däremot lyckades var läskskatten. Det är därmed svårt att avgöra vilka konsekvenser en eventuell hälsoskatt skulle få.
Skatten har med andra ord många brister, trots att tanken är god. Enligt en rapport från 2021 var det fattiga barnfamiljer i Finland som köpte mest ohälsosamma livsmedel. Det är ingen tvekan om att hälsoskatten skulle drabba just denna grupp, som redan har det tufft nog som det är.
Förslag om att avskaffa skatten på frukt och grönt har länge diskuterats, och skulle kunna komplettera hälsoskatten. När något blir dyrare måste något annat bli billigare, för att inte låginkomsttagare och speciellt familjer i den gruppen drabbas ytterligare av det hårda ekonomiska klimatet vi lever i. Tyvärr vet vi att det inte ens räcker med större tillgänglighet på frukt och grönt, vi behöver även kunskap och utbildning.
En klar majoritet av finländare är för hälsoskatten. Det är ett gott tecken som visar att befolkningen är hälsomedveten och kräver att myndigheterna tar grepp för folkhälsan. Om man ska tro experter som finländska medier har konsulterat skulle en hälsoskatt ändå inte vara effektiv. Är det möjligt att den är en så kallad ”quick fix” på ett större problem? Vill regeringen verkligen tänka på folkhälsan och inte bara ”samla in pengar” behövs andra åtgärder än skatt, menar professor i näringslära vid Helsingfors universitet, Mikael Fogholm (HBL 14.03.24). Enligt honom borde man se över marknadsföring av ohälsosamma livsmedel riktad mot barn, samt lyssna på experter i dessa frågor. Allt fler personer såväl i Finland som globalt insjuknar i livsstilssjukdomar. Här har kosten en viktig roll att spela. Frågan är om politiska lösningar som skatter är svaret på våra växande hälsoproblem, eller om grepp måste tas på andra plan. Kampanjer både i skolan, på arbetsplatser och ute i samhället som utbildar genom tillgänglig och lättsmält information vore en möjlig lösning. Kanske är det genom just utbildning och kunskap som vi kan ändra vårt förhållningssätt till olika livsmedel och vilken mat vi väljer att servera på tallriken. Att ändra vanor och traditioner är inget som går över en natt, och är allt annat än en snabb lösning. I det långa loppet kan det dock vara det som är mest hållbart, och gynnsamt för folkhälsan.
Det blir intressant att se om Purra får igenom sin hälsoskatt samt vilka konsekvenser den kan få.
Tara Bamberg
