Sedan slutet av förra året har landskapsregeringen ett pågående arbete med att ta fram en strategi för att främja och skydda den biologiska mångfalden. Hittills har man bara hunnit med inledande diskussioner, och det är ett jättejobb som ska göras ifall den ska lyckas fylla någon faktisk funktion.
Men tidtabellen har sällan varit så brådskande som nu. De senaste 20 åren har en fjärdedel av jordens kända biarter försvunnit. Det slår forskare i Argentina nu larm om, rapporterar SVT.
Bina har blivit ansiktet utåt för hotet mot jordens biodiversitet, men det är inte bara de som dör ut i oroande hastighet. Klimatförändringen har skapat en obalans i naturens olika livscykler, vilket skadar alla jordens ekosystem.
Det eldar i sin tur på artdöden – ett tyst massutdöende som hotar även de mänskliga samhällena som vi känner dem.
Regionala strategier och handlingsplaner i all ära, men ska vi uppnå någon verklig förändring krävs global politisk samling.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inser allvaret. Under World economic forum som har pågått under veckan lyfte hon idén om ett globalt avtal för att skydda den biologiska mångfalden – ett avtal liknande Parisavtalet.
Senare i vår väntar ett FN-möte i Kina på just temat biologisk mångfald. Ursula von der Leyen öppnade för att diskutera ett avtal då, och menade att artskydd även är ett steg i att skydda människan mot framtida pandemier.
När vilda djurs habitat trängs undan på grund av människans inverkan på naturen tvingas de leva närmare de mänskliga samhällena, och risken för att människor ska komma i kontakt med virus som annars hålls inom andra populationer ökar.
Den lilla människans hållbara val i vardagen är viktiga steg i rätt riktning. Utan en större attitydförändring på individnivå kommer vi ingenstans, och utan den förändras inte heller politiken.
Vid Lunds universitet pågår en helt ny typ av forskning som i allt större grad visar på att det krävs en inre omställning i våra tankesätt och värderingar för att uppnå ekologisk hållbarhet. Yttre förändringar som omställningar av jordbruk och transporter räcker inte.
Forskningen, som i Lund görs inom fältet för hållbarhetsstudier, får stöd även inom beteendeekonomin, psykologin och den sociala neurovetenskapen.
För att ta ner det på en konkret nivå: Mer än hälften av den globala bnp:n är fullständigt beroende av högfungerande ekosystem och biologisk mångfald. Det gäller alla fält – från turismnäringen till matproduktionen – och det gäller i allra högsta grad även Åland.
Samtidigt är den största bidragande faktorn till massutdöendet människans moderna användning av jord och hav. Dagens system för matproduktion som uppmuntrar till att bryta ny mark utgör ett hot mot livsmiljöerna för omkring 90 procent av alla ryggradsdjur, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
Det här behöver förändras – och snabbt. Vi måste nå politisk samling, men för att komma dit krävs en mänsklig samling. Någon gång måste vi börja komma till insikt, och hellre förr än senare.
Människan står på intet sätt över naturen – hon är en del av den.
