Dagens ämne: Upploppen i Frankrike
Ingress:Årtionden av misslyckad integration och djupt rotade sociala och ekonomiska problem har lett till våldsamma upplopp i Frankrike. Händelserna är en påminnelse till oss alla.
Den dödliga polisskjutningen av 17-åriga Nahel Merzouk av Nordafrikansk härkomst har utlöst våldsamma protester i Frankrike med upploppsmakare som eldat bilar, plundrat butiker och slagit sönder offentliga byggnader i hela landet.
Oredan är ännu inte lika stor som 2005 då över 10.000 bilar sattes i brand och över 230 offentliga byggnader skadades under flera veckor långa oroligheter, men problemen är desamma.
Kravallerna har inte dykt upp från ingenstans utan är resultatet av årtionden av misslyckad integration. Frankrikes utanförskapsområden har längre präglats av fattigdom och av medborgare som känner sig orättvist behandlade, diskriminerade och övergivna av staten.
Undertecknad reste själv genom Paris för snart tio år sedan och fattigdomen i gettoliknande förortsområden, nästan rena parallellsamhällen, var slående.
Den lätta analysen i sammanhanget är att avfärda upploppsmakarna som ”oönskat pack”, likt Frankrikes dåvarande inrikesminister och senare president Niclas Sarkozy gjorde 2005 och likt flera företrädare för polisen gjort nu. Det river upp splittringar och förminskar ett problem som är betydligt mer komplext än så.
Skjutningen av Nahel Merzouk var nämligen ingen isolerad händelse utan speglar ett bredare problem i det franska samhället, med djupt rotade sociala och ekonomiska problem i fattiga områden.
Det faktum att franska politiker inte lyckats komma åt problemen är samtidigt en varning till oss alla andra.
I Sverige visar sig flera år av generös flyktingpolitik och misslyckad integration nu alltmer i samhället. Utanförskapsområden, gängkriminalitet, skjutningar och en ilska mot systemet som hjälpt så många. Även fast ilskan på flera sätt är obefogad måste fattigdom, arbetslöshet, utanförskap och människors känslor av begränsade livschanser tas på allvar.
Det svenska samhället är betydligt mer skyddat och splittringarna är inte lika djupa, men det är ändå lätt att dra paralleller till Frankrike – och i Sverige svarar man nu bland annat med skärpta straff för brott med koppling till kriminella nätverk samtidigt som utredningar om visitationszoner och anonyma vittnen utreds.
Huruvida det är rätt åtgärder är svårt att säga. När det gäller kriminaliteten lär det sannolikt ha en positiv effekt men frågan är vilka sår det river upp i samhället i stort. Sverige står inför vägs ände i den här frågan och det är av yttersta vikt att man träffar rätt.
Samhällsbygget hänger nämligen på alla och ingen vinner på ekonomisk ojämlikhet, segregation och splittringar mellan olika samhällsgrupper.
Det är faktiskt också möjligt att nämna Åland i det här sammanhanget. Det åländska samhället är antagligen ett av de samhällen med högst tillit och sammanhållning i världen – och det är något vi ska värna om. Det känns förstås löjligt i ljuset av händelserna i Frankrike, men vi gör gott i att fortsätta jobba för att klyftorna och splittringar mellan olika samhällsgrupper ska förbli så små som möjligt, oavsett om det handlar om rika och fattiga, infödda och inflyttade eller stadsbor och skärgårdsbor.
Samhället tjänar på att alla känner sig delaktiga och det är kanske något att ha med sig inför höstens valrörelse när debattklimatet skruvas upp.
Kevin Eriksson
