Jämställdheten har fortfarande en bit kvar att gå. Det visar Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) nya undersökning om hur kvinnor och män fördelar sin tid i hemmet och vem som gör vad. En stor del av resultaten var inte särskilt överraskande, som att kvinnor städar mer och män tar större delen av underhåll och service. Arbetsfördelningen är ett resultat av de stereotypiska könsrollerna, men det kan diskuteras om det är ett problem eller inte. Frågan om alla måste göra samma arbetsuppgifter i hemmet eller inte blir relevant, och vidare man kan fråga sig om det räcker med att alla drar sitt strå till stacken på något sätt.
I undersökningen framkommer det att kvinnor lägger mer tid på arbete i hemmet än män. Kvinnor lägger i genomsnitt fem timmar och 42 minuter per dag på hushållsarbete, jämfört med männens fyra timmar och 51 minuter. Det är inte helt jämställt, vilket är problematiskt, men det är heller inte enorma skillnader, något som kan anses som positivt. Under helgen är skillnaden däremot desto större, då kvinnor arbetar en timme och 16 minuter mer än män.

En positiv aspekt i Åsubs undersökning är att kvinnor och män i arbetsför ålder utför lika mycket hushållsarbete och omsorgsarbete på vardagar, ungefär fyra timmar. Det är en liten seger för jämställdheten i åländska hushåll, trots att de övergripande resultaten fortfarande inte är jämställda.

Förutom det uppenbara, att kvinnor fortfarande utför mer arbete i hemmet än män, framkommer det att kvinnor som ofta eller ibland är stressade arbetar betydligt mer än män i hemmet under helgen. Är det den kvinnliga projektledarrollen i familjen som lyser igenom här? Det är uppenbarligen problematiskt, speciellt när det bidrar till stress som i sin tur kan leda till försämrat mående över tid.

Men vad gör det då, att kvinnor jobbar lite mer i hemmet än män, frågar sig många. Som jämställdhetsminister Arsim Zekaj (S) förklarade i onsdagens Ålandstidning påverkar det kvinnors hälsa och möjligheter i samhället. Ju mer tid som läggs på hushållsarbete, desto mindre tid ägnas åt vila, återhämtning och betalt arbete (karriär).

Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid än män i Finland. Orsakerna kan vara många, men projektledarrollen i familjen och ansvaret över hemmet är ofta anledningar till att många kvinnor väljer att jobba deltid. För den enskilda individen eller familjen kan det vara en bra lösning, men på sikt är det ett exempel på den klassiska kvinnofällan. Deltidsarbete över tid bidrar till sämre löneutveckling och färre karriärmöjligheter, vilket i sin tur kan leda till ökat ekonomiskt beroende av mannen, för de som lever i en heterosexuell relation.

Rapporten ger en fingervisning om hur det står till med arbetsfördelningen av hushålls- och omsorgsarbete i de åländska hemmen och är den första av sitt slag. Siffror på jämställdhet skapar diskussion, väcker känslor och leder till debatt, vilket är bra. Någon undrar vad man ska göra med dessa tal, en annan menar att politiker inte ska blanda sig i familjeangelägenheter, och en tredje tycker att det är bra att få detta svart på vitt.

Länder som har hög jämställdhet har bättre ekonomiska villkor och bnp. Oberoende av vad man tycker, är arbetet för ett mer jämställt samhälle något som angår oss alla och gynnar oss alla, oavsett kön. Här är det politiska grepp som måste till för att minska klyftorna. Samtidigt är rapportens resultat en möjlighet för var och en av oss att stanna upp och reflektera över vår egen situation.

Tara Bamberg