De senaste veckorna har det efterfrågats och efterlysts en förbättring av tonen i det politiska samtalet. Vädjandena om en mer vuxen debatt har kommit från de flesta håll.
Men av onsdagens spörsmålsdebatt att döma kommer det dröja mycket länge innan ett civiliserat, respektfullt och samarbetsinriktat debattklimat dominerar i lagtinget. Alldeles oavsett ”skuldfrågan” i ärendet, och vi återkommer till den, var debatten en tragikomisk uppvisning i hur långt från bilden av ett proffsigt parlament lagtinget just nu befinner sig.
Harry Jansson (C), vice lantrådet som var föremålet för spörsmålet efter att ha visat Justitieombudsmannen kalla handen efter en klagan från en privatperson, såg ut att mysa en aning i snålblåsten från oppositionspartierna Liberalerna och Socialdemokraterna.. På ett sätt, inte olikt det som utövats till perfektion av Donald Trump, försökte han skjuta över ansvaret för en förmodat försämrad Ålandsbild på Lib och S. Exakt hur det skulle vara oppositionens fel är dock ännu oklart för undertecknad, det var ju ändå vice lantrådet som valde att sätta igång händelseförloppet som ledde oss alla till onsdagens debatt.
Å andra sidan såg inte heller oppositionsledarna Katrin Sjögren (Lib) och Camilla Gunell (S) ut att vantrivas i krutröken när de avfyrade bredsida efter bredsida mot landskapsregeringens (LR) hantering av ärendet. Tvärt om var det inte utan att man anade en viss förnöjsamhet när uppmaningen till lantrådet om att ge vice lantrådet silkessnöret fördes fram. Lite som ett tack för senast med hänvisning till oppositionens förtroendeomröstning gentemot dåvarande kansliminister Nina Fellman (S) under den förra mandatperioden.
Den som tycktes lida mest av debatten var lantrådet själv. Veronica Thörnroos (C) intog talarstolen och genomförde någon form av balansakt där hon, som det tycktes aningen motvilligt, men med ansvar för LR:s sammanhållning, höll sin ställföreträdare om ryggen. Hon valde att tala mest om varför vaccinationslistan kom till (det var tjänstemän som ville ha det så, och helst hade hon inte stått på den själv men andra ville det) och varför hon ansågs vara jävig (hon stod på listan). Om orsaken till spörsmålet, vice lantrådets hantering av ärendet, hade hon påtagligt lite att säga.
Så vad ska man som utomstående då säga om den föreställning som utspelade sig på den åländska politikens främsta scen? Det var inte lagtingets bästa stund, det står i alla fall klart.
Maken till omfattning av försöken att skylla ifrån sig har sällan skådats tidigare. Å andra sidan har heller inte maken till eskalering av en fråga ofta skådats. För i grund och botten är partierna i lagtinget överens – JO:s och JK:s roller gentemot självstyrelsen ska definieras i självstyrelselagen när den revideras.
Och nu närmar vi oss den där skuldfrågan och orsaken till hela cirkusen.
För även om Harry Jansson grävt fram åtminstone två tillfällen där landskapet tidigare valt att markera mot Finland i den här frågan, den senaste för 15 år sedan, var detta tillfälle illa valt.
Precis som vice lantrådet konstaterade i debatten, att detta kommer mitt i en brinnande pandemi där alla har viktigare saker för sig (men han sa det i meningen att oppositionens spörsmål var det oviktiga), så var det han som bestämde sig för att sätta ned foten visavi Finland. Detta efter ett år av finländska övertramp i självstyrelsefrågor där LR i de allra flesta fall tydligt påpekat detta för regeringen i Helsingfors, vilket också JO/JK-problemtiken påpekats.
Mest förvånande var ändå att Harry Jansson valde att göra markeringen utan att informera sitt lantråd, sina ministerkollegor, regeringspartiernas lagtingsgrupper eller självstyrelsepolitiska nämnden. Det var ett tydligt brott mot praxis.
Reaktionen har dock också skadat Åland. I självstyrelsefrågor har Åland, och ska Åland, försöka hitta en gemensam linje mellan parterna för att stå starka i förhandlingar med Helsingfors. Detta var ett monumentalt misslyckande i dessa strävanden.
Det finns många som bör fundera på vad Åland – inte enskilda partier eller personer – har att vinna på debatten när den fortsätter i lagtinget på måndag.
