Glädjande nog fortsätter minskningen av andelen journalister som dödas medan de arbetar i krigförande länder.
Men oroväckande är att två tredjedelar av de dödade i år inte arbetade i krigszoner. Farligast är Mexiko där åtta journalister dödats, följt av Indien där fyra journalister dödats och Filippinerna och Honduras med tre dödade journalister vardera.
Och än mer oroväckande är det faktum att mord var den vanligaste dödsorsaken. Av de döda blev 84 procent mördade, i jämförelse med 63 procent förra året.
I takt med att sanningsbegreppet devalverats i det offentliga samtalet, tycks ribban även ha sänkts för att helt enkelt mörda dem som avslöjar missförhållanden eller säger obekväma sanningar.
”För många kanske det framstår som att journalister som dödas i arbetet är offer för de risker de utsätter sig för i yrket, som till exempel att bevaka en väpnad konflikt, men våldet riktas allt oftare mot granskande journalister eller reportrar som rapporterar om känsliga ämnen. Vi får komma ihåg att en attack på en journalist även är en attack mot vår rätt till information”, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser.
Farligast är att avslöja korruption och missbruk av offentliga medel, och att rapportera om organiserad brottslighet. Men på senare tid har det dessutom blivit förenat med livsfara att bevaka protestaktioner. Sju av årets dödade journalister förlorade livet när de bevakade proteströrelser.
Årssammanställningen visar även att 387 journalister för närvarande hålls fängslade på grund av sin yrkesutövning. Det är praktiskt taget samma antal som för ett år sedan och betyder att antalet journalister som berövats sin frihet över hela världen fortfarande är på en historiskt hög nivå.
I en värld där allt är relativt och känslor värderas lika högt som vetenskaplig fakta är det inte långt från idé till handling. När en skrupelfri demagog som Donald Trump sprider konspirationsteorier får det hastigt högst konkreta konsekvenser i form av tungt beväpnade medborgare som bara väntar på att få börja skjuta på den inbillade fienden.
Undra på att sådana makthavare betraktar journalister som fienden.
Låt oss hoppas att det påtvingat sänkta tempot detta coronapräglade år har lagt grogrund för ett mer eftersinnande klimat där vi vill prata respektfullt och lyssna på varandra i stället för att lättkränkt skrika åsikter.
Adjö trista 2020. Välkommen 2021.