Låt oss först slå fast några saker: För att Åland ska klara omställningsmålen som fastslagits av EU och anammats av större delen av lagtinget, krävs att vi överger fossil energi för fossilfira alternativ.
Om Åland självt ska framställa denna energi kommer det i praktiken att handla om vind- eller solkraft. Chansen att någon åländsk kommun säger ja till det i debatten mest framförda alternativet, en småskalig kärnreaktor, får ändå anses vara noll och ingen.
Energibehovet kommer att öka drastiskt de kommande åren i takt med att personbilsflottan och skärgårdstrafiken elektrifieras.
Det är fakta på den ena sidan.
På den andra sidan ifrågasätts inte sällan varför vi behöver en omställning över huvud taget.
Men vi ska inte blanda ihop de många som har den åsikten med de som accepterar att samhället kommer att behöva mer fossilfri energi i framtiden – men samtidigt anser att Norrhavet inte är rätt ställe för att rädda jorden.
Det är inte svårt att se likheterna mellan dagens vindkraftsfråga och kommunreformsdebatten under Katrin Sjögrens första regering. Då liksom nu hölls stormöten för kommuninvånare för att reda upp frågetecken.
Men då liksom nu lyste de konkreta svaren med sin frånvaro.
Alla inblandade är överens om att satsningen på havsbaserad vindkraft handlar om att ställa naturvärden mot hållbarhetsvärden och ekonomisk vinning.
Kort sagt är avgörandet som måste tas om den positiva inverkan som vindmölleparken har på klimathotet och de ekonomiska fördelarna det ger väger tillräckligt tungt för att ge upp en orörd horisont och exploatera ett Norrhav som stått utan påverkan i tusentals år.
Likheterna med kommunfrågan ligger i överhögheten och bristen på konkreta svar. Då liksom nu vill landskapsregeringen framstå som den instans som leder frågan, men har samtidigt svårt att svara på det grundläggande frågorna: Hur påverkar vindmöllorna miljön och vad blir det för inkomster?
Det förra kommer förmodligen att vara en tvistefråga tills den dag möllorna väl står rotade i Norrhavet. Den senare, däremot, är en fråga som landskapsregeringen måste svara på illa kvickt om man ska ha en chans att vända en opinion som i dag inte tycks luta åt ett ja i de berörda kommunerna.
Detta på grund av två orsaker; dels för att det är helt väsentligt hur mycket pengar de fem (eller möjligen sex) kommuner som påverkas kommer att tjäna, dels för att det är av största vikt att veta hur intäkterna ska fördelas i landskapet – på ett sätt som inte ställer kommun mot kommun och sliter sönder samhället.
För att inte vindkraftssatsningen ska haverera som kommunreformen behövs tydliga kalkyler från LR på hur mycket kommunerna kommer att tjäna på satsningen. Men LR behöver också ge tydliga besked om hur man ämnar göra om en eller flera kommuner säger nej till satsningen.
Liksom i kommunfrågan finns när det gäller vindkraften ett grundmurat misstroende mot satsningen. Om landskapsregeringen ämnar använda de lagliga medel man har till sitt förfogande och mot kommunernas vilja driva igenom en utauktionering, bör man klargöra det i ett tidigt skede.
Fråga är dock om det alls är politiskt möjligt. Och där är det Centern som utgör det största frågetecknet.
Regeringspartiet har en stor representation i de flesta av de aktuella kommunerna, men möjligheten till att låta partipiskan vina för att få igenom ledningens linje ser liten ut. Motståndet mot vindkraftssatsningen tycks vara kompakt i de flesta kommunerna, och frågan är om ett Centerparti som står inför en potentiell ordförandestrid har kraft och ork att driva igenom en impopulär satsning på vindkraft.
Risken är snarare att landskapsregeringen riskerar att falla i frågan om man driver på för hårt – oavsett vilka garantier partierna skrev under om vindkraften förra året.
Det känns snarast som att vindkraftsfrågan är lika nödvändig som dödfödd redan från start. Nu vill LR anställa fem experter för att driva frågan framåt – men frågan är om det är rimligt?
Utan de viktigaste svaren och utan varken folkligt eller politiskt stöd i kommunerna ter sig mer pengar in i projektet som bortkastade. Kanske finns det anledning för LR att stanna upp en smula och fundera på om vindkraftssatsningen alls är genomförbar.
Jonas Bladh
tel: 266 38
