I måndags trädde ändringen i kraft som innebär att det stora språkprovet som påvisar kunskaper i svenska och finska för statsförvaltningens personal blir gratis. Provet är ett krav för samtliga som jobbar inom regeringen. Enligt regeringsprogrammet främjas de språkliga rättigheterna i Finland genom genomförandet av åtgärderna i nationalspråksstrategin från 2021. Ett avgiftsfritt språkprov är en av de föreslagna åtgärderna.
Det är lätt att som ålänning känna viss hopplöshet när man som svenskspråkig om och om igen upplever bristfälligt bemötande av den finska statsförvaltningen. Som så ofta när det kommer till politiska debatter är det mycket snack som alltför ofta leder till lite verkstad. Här är det svenska språkets status i Finland ett praktexempel.
Det svenska språkets status som nationalspråk kommer inte att rubbas, sägs det. Tyvärr är en status på pappret inte tillräckligt för att bemöta medborgarna i det dagliga livet, något vi på Åland är väl medvetna om. Att nationalspråksstrategin uppdaterades för första gången 2021 efter den första versionen från 2012 säger sitt om att språk inte har stått alltför högt på de tidigare regeringarnas agenda, trots fina ord.
Vilket kvitto vi kommer se från regeringens Orpos tid är ännu för tidigt att uttala sig om, däremot kan vi ändå notera de små stegen som tas i rätt riktning för att utjämna olikheterna mellan svenskan och finskan i Finland.
I Finland är behörighetskravet för statliga tjänster som regel utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska. Det stora språkprovet har tidigare kostat 514 euro, något finskspråkiga personer har kunnat kringgå genom att visa papper från universitetet. De som har tagit examen på svenska har däremot varit tvungna att bevisa sina finskakunskaper genom språkprovet.
I ett pressmeddelande från Undervisnings- och kulturministeriet kommenterar undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) att ett missförhållande har åtgärdats och att en ojämlik situation har undanröjts. Det har hon delvis rätt i. Att Finland gott kunde ha fler statligt ansatta med goda kunskaper i svenska, och inte enbart ”nöjaktiga”, är nog de flesta svenskspråkiga i Finland rörande överens om. Nyheten om att provet blir avgiftsfritt kan förhoppningsvis locka fler framtida anställda som har studerat på svenska.
Däremot kan man fortsättningsvis kritisera att statligt anställda i regel ska ha utmärkta kunskaper i finska. Den ojämlikheten består, i och med att kravet på svenska fortsättningsvis är ”nöjaktigt”. Som med så många andra politiska grepp är en liten åtgärd inte tillräcklig, men ett litet steg i rätt riktning.
Tara Bamberg
tel: 26026
