Anhängare till expresident Jair Bolsonaro tog sig på söndagen in i Brasiliens kongress, presidentpalatset och Högsta domstolen i huvudstaden Brasilia. På de videoklipp som sprids kan man se hur mobben krossar fönster, förstör inredning och vänder upp och ner på bord och stolar i kongresshuset. En person ses åka rutschkana ner från presidiet i kammaren.
Det tog säkerhetsstyrkorna tre timmar att återta kontrollen över byggnaderna, rapporterade Reuters. Polisen har gripit minst 300, uppger The Guardian.
Enligt lokala medier ska omkring 3.000 personer ha deltagit i oroligheterna. Många av dem erkänner inte resultatet i höstens presidentval, då högernationalisten Bolsonaro förlorade mot vänsterledaren Lula da Silva. Läget har varit spänt i flera veckor och på lördagen spärrades kongressområdet av. Ett hundratal busslaster med anhängare till expresidenten ska ha slussats till huvudstaden under helgen.
Först sedan kuppmakarna slagits ned fördömde Bolsonaro intrånget genom ett inlägg på Twitter. Men det råder inget tvivel om att skulden är hans. Redan innan valet, som han fruktade förlora, började han sprida uppgifter om att det elektroniska röstningssystemet skulle leda till röstfusk. En lögn han fortsatte sprida efter valförlusten.
Det är en taktik han hämtat direkt från Donald Trumps spelbok. Trumps gamla kampanjchef Steve Bannon och rådgivare Jason Miller spred under vintern precis samma lögner om valfusk i Brasilien på grund av manipulerade elektroniska röstmaskiner, som de spred i USA efter Trumps nederlag 2020.
Därför är det otäckt, men inte speciellt överraskande, att det brasilianska kuppförsöket bär slående likheter med hur det såg ut när en mobb av högerextremister, militanta konspirationstroende och allmänna knäppgökar trängde in i och vandaliserade den amerikanska kongressen i Washington den 6 januari för två år sedan.
Det tredje exemplet är de i sista stund stoppade kupplanerna i Tyskland den 7 december. I den mest omfattande polisrazzian i Tysklands historia greps 25 representanter för en högerextrem terrorgrupp som planerade en stormning av förbundsdagen för att utnämna den tyska adelsmannen, prins Heinrich XIII Reuss till ny ledare för landet.
Även här tycks det vara en osalig blandning av våldsamma högernationalister och beväpnade konspirationstroende som gaddat sig samman, drivna av misstro mot det demokratiska samhället.
Det de här tre exemplen har gemensamt är att dessa farliga upprorsmakare hämtat bekräftelse och uppmuntran i den storm av lögner och relativiseringar som förgiftar det offentliga samtalet. Diskussionerna förs på sociala medieplattformar som vägrar ta sitt publicistiska ansvar. Under vintern har till exempel Twitters nya ägare Elon Musk sparkat merparten av de moderatorer som reglerat skadligt innehåll. Det har gjort det lättare för högerextrema i både Brasilien och i USA att sprida Bolsonaroaktivisternas lögner om valfusk. Musk har dessutom även själv spridit dessa konspirationsteorier.
Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att inte doppa tån i denna semantiska giftbrygd. Att inte kalla händelser eller åsikter man inte gillar för ”fake news”. Det är ett Donald Trumputtryck. Att inte sprida tvivelaktiga uppgifter man inte försökt kontrollera sanningshalten i, bara för att väcka uppmärksamhet eller hösta hem en retorisk poäng. Det är allas vårt ansvar att motarbeta denna otäcka trend av opportunt ljugande. För som vi sett kan den oväntat snabbt leda till att en mobb stormar våra demokratiska parlament.
Och det börjar med hur vi uttrycker oss.
Petter Lobråten
petter.lobratenalandstidningen.ax
tel: 26 633
