”Det är för tidigt att säga”.

Det är nytillträdde finansministern Roger Höglunds (C) svar på Ålandstidningens fråga om det finns en politisk vilja att återställa landskapsandelarna. Det är redan nu en kandidat till priset som årets mest överraskande uttalande.

Men för att få bakgrunden behöver vi backa bandet en smula.

Under den förra valrörelsen sänkte den tidigare landskapsregeringen (Lib+MSÅ+S) landskapsandelarna med i runda slängar fyra miljoner euro. Offentligt var orsaken att man ville att andelarna skulle stå för en mindre del av kommunernas totala inkomster, alltså att kommunerna skulle vara mindre beroende av landskapsandelarna.

Men det egentliga syftet, som var minst sagt illa dolt och under stundom rakt ut erkänt, var att lite ”svälta räv” skulle mjuka upp kommunerna att bli mer positiva till kommunreformen med extra samgångsstöd.

Men så kom valrörelsen. Centern och Obunden samling gick till val på, i huvudsak, tre vallöften: slopa kommunreformen, bygg tunnel till Föglö – och återställ landskapsandelarna för allt rädda allt mer ansträngda kommunekonomier.

Centern och Obundna blev valets stora vinnare och utgör nu ryggraden i den fempartikoalition som utgör den nya landskapsregeringen.

Pandemin har sedan dess slagit hårt mot ett antal kommuner. Kommunernas socialtjänst utgör för vissa kommuner dessutom en extra stor utgift sedan det nya socialvårdssystemet trädde i kraft vid årsskiftet.

Man kan med visshet säga att många, kanske alla, kommuner sett fram emot att den nya landskapsregeringen ska infria också det tredje vallöftet.

Men det är alltså ”för tidigt att säga” om det numer finns en politisk vilja i landskapsregeringen att uppfylla det tydliga vallöftet från Roger Höglunds eget parti och ryggradsbrodern Ob.

Det är märkligt.

Det är – faktiskt – svagt.

Pandemin har förvisso ställt allt på ända. Landskapet har fått ta på sig utgifter vida överstigande vad någon regering tidigare ens föreställt sig att man skulle få göra. Även kommunerna har fått ta del av kakan via den tredje tilläggsbudgeten våren 2020.

Samtidigt ska vi komma ihåg att prognosen för landskapets intäkter under detta år ligger vida över vad Åland haft på intäktssidan något år tidigare. Men de pengarna vill landskapsregeringen ha i sin egen kassa i stället för att infria sitt vallöfte och låta kommunerna handskas med stålarna.

Men, som tidigare sagt, det mest uppseendeväckande i Roger Höglunds uttalande i Ålandstidningen i torsdags är ändå att han inte kan säga om det alls finns en politisk vilja bland regeringspartierna – av vilket hans eget parti är överlägset störst – att återställa andelarna och därmed infria lantrådets och talmannens (som varandes ordförande för vinnarpartierna) vallöften.

Det är rent av häpnadsväckande.

Centern är ett kommunparti, och det var som ett sådant man protesterade mot såväl sänkta landskapsandelar som kommunreformen. Efter presentationen av regeringens budgetförslag i höstas talade undertecknad med Mikael Lindholm (C), lagtingsledamot och kommunstyrelseordförande i Vårdö. Han hade då svårt att dölja sitt missnöje över att ”hans” landskapsregering inte uppfyllt löftet att återställa, åtminstone till en del, andelarna.

Frågan är vad Lindholm och andra centerpartister som sliter med att få kommunernas ekonomier att gå ihop tycker i dag. Det är ju till och med oklart om det finns en politisk vilja att återställa andelarna i februari 2021.

För oss andra finns det en betydligt större fråga att ställa: har landskapsregeringen alls någon idé om hur man ska lösa kommunkrisen efter att man skjutit kommunreformen i sank?