De arbetsföra ålänningarna måste bli fler om ekonomin ska gå ihop. I en orolig omvärld erbjuder Åland en oas av lugn och jämförelsevis mycket välfungerande välfärdsinstitutioner. Man flyttar till Åland för trygghetens skull, och för att allt fungerar. Det ryktet måste vi vara rädda om och kapitalisera på genom att underlätta inflyttningen ytterligare.
Som denna ledarsida argumenterat för tidigare bör vi öppna hembygdsrätten till att omfatta alla inflyttade EU-medborgare. Det är tack vare den man blir fullt delaktigt i sin nya hembygd då man får rösta och ställa upp i lagtingsval, äga mark och ha en firma.
Vi behöver öka tillgången till sjönära tomter på planerad mark. Åland har förlorat många hågade inflyttare som inte kunnat förverkliga drömmen om att bo med sjöutsikt.
Och vi behöver ta ett krafttag för att återupprätta kommunikationerna till och från vårt havsomflutna landskap. Vi bor på en ö och det måste vara enkelt att snabbt kunna resa hit och ut om man ska vilja bo här.
För vårt behov av nya ålänningar är enormt. Liksom i resten av Norden blir vi allt äldre på Åland. År 2040 beräknas antalet personer som är 65 år eller äldre vara 2.000 fler än i dag. De ekonomiska konsekvenserna är stora, konstaterar professor Edvard Johansson och ekonomie magister Ida Wikström i sin rapport om de äldres roll i ekonomin på Åland, publicerad i januari i år.
I den kommer de sammanfattningsvis fram till att de äldres disponibla inkomster antas öka i framtiden eftersom sysselsättningen bland de äldre troligen kommer att öka och de äldres inkomster blivit högre över tid. Men samtidigt ökar kostnaderna allt snabbare eftersom antalet personer över 85 år kommer att öka i snabb takt. Driftskostnaderna för de åländska kommunerna förväntas öka med 76 procent från år 2022 till år 2040, och till stor del utgöras av personalkostnader. Samtidigt förväntas Ålands hälso- och sjukvårds kostnader för de äldre att öka med 43 procent under samma tidsperiod.
År 2040, alltså om bara 17 år, beräknas försörjningskvoten på Åland vara 92, vilket betyder att det på 100 personer i arbetsför ålder går 92 som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år. 1975 låg försörjningskvoten på 75.
Enligt Åsubs prognos för befolkningsutvecklingen från 2023 till 2040 förväntas befolkningen över 65 år att öka med 28,1 procent. I denna grupp kommer de allra äldsta, 85-åringarna och uppåt, att mer än fördubblas, från 874 till 1822 stycken.
Vi behöver alltså locka hit fler inflyttare i arbetsför ålder. Den 31 december 2022 bodde här 30.359 personer sedan befolkningen ökat med bara 15 personer under året. Ökningen berodde på att inflyttningen ökat invånarantalet med 76 personer, medan invånarna som har Åland som födelseort blev 61 färre.
Det är den minsta årliga tillväxten hittills under 2000-talet, som i genomsnitt annars har legat på 200 personer. Inflyttningen 2022 torde dock ha hämmats betydligt av pandemirestriktionerna. Men trenden är oroväckande och faktum kvarstår att Åland har en betydligt lägre befolkningstillväxt än Finland och Sverige.
Av dagens ålänningar är knappt 55 procent i arbetsför ålder, det vill säga mellan 20 och 64 år. En minskning på nästan fem procentenheter jämfört med läget för tio år sedan.
Petter Lobråten
tel: 26 633
