Sverigedemokraterna har varit mycket framgångsrika i att sprida sitt budskap i sociala medier de senaste valen. Men Kalla faktas avslöjande bekräftar också det envisa rykte som länge funnits att SD har en trollfabrik som målmedveten sprider osanningar, eldar på hat och skapar nidbilder av politiska motståndare.
De andra partierna i den svenska riksdagen har reagerat med mycket starka känslor kring detta. Självklart har så kallat negativt kampanjande förekommit många gånger tidigare också i svensk politik, men SD:s arbete i kanaler som man kontrollerar tycks vara på en helt annan nivå än vad vi tidigare sett.
Kanske ska man inte vara förvånad. Nätkriget har undan för undan byggts ut framför allt i ytterkantsrörelserna. I USA har ultrahögern byggt en alternativ världsbild genom kraftigt vinklade nyhetssajter som Breitbart och Newsmax när konservativa Fox haft fräckheten att emellanåt ägna sig åt saker som källkritik och normalt nyhetsarbete.
Steve Bannon, tidig styrelseordförande för just Breitbart och före detta rådgivare åt Donald Trump, har fört kunskapen om nätkrigandet över Atlanten och till politiska trosfränder i Europa.
Huruvida det är via den typen av kontakter, eller om SD på egen hand lärt sig det tvivelaktiga hantverket att i det fördolda bedriva populistiska nätkampanjer mot såväl politiska motståndare som mot Sverige som land låter vi vara osagt. Men ett nytt inslag i den svenska politiken är det likväl.
”Kollegorna” i regeringsunderlaget har reagerat starkt på avslöjandet, oppositionen än mer så, och statsminister Ulf Kristersson (M) krävde på tisdagen svar från SD.
Och det kom, från partiledaren Jimmie Åkesson. I ett videoinslag konstaterar Åkesson: ”Jag förstår att det irriterar både gamla maktpartier och de traditionella redaktionerna som tidigare har haft ensamrätt att förmedla verkligheten med sitt vänsterliberala filter”. Och tillägger: ”Vi skäms inte”.
Säkert är det så. Säkert skäms varken Åkesson eller hans partikamrater. Man har ju aktivt valt att bedriva politisk kampanj i det fördolda med, i bästa fall, tvivelaktiga budskap i stället för öppet och ärligt.
Man skäms inte för att ställa folkgrupper mot varandra, svärta ned politiska motståndare inte med sakliga argument utan nid och hån, och man skäms inte för vad det gjort och gör med det offentliga samtalet.
Dessvärre är trolltrenden inget som tycks avta i styrka, tvärt om. Och frågan är inte om utan när vi får se liknande saker i finländsk och så småningom i åländsk politik och debatt.
Exempelvis Obunden samling manifesterade ju härom sistens sina förhoppningar om ett samarbete med Sverigedemokraterna när SD:s chefsideolog Mattias Karlsson var på besök på Åland. Obundnas ordförande Marcus Måtar sade i samband med mötet att Ob kan lära sig av SD hur man går från en liten gräsrotsrörelse till det näst största partiet. ”Att lära sig hur man gör den resan är jätteintressant”, sade Måtar.
Förhoppningsvis är inte trollfabriken en del i skolningen.
Jimmie Åkesson må gå till full attack för att försvara sitt parti, men sanningen är att SD står med byxorna nere – avslöjade med att bedriva politik på en mycket låg nivå. På mobbningsnivå.
En naiv förhoppning är att avslöjandet kan bli en katalysator till en renare politisk debatt. Politik är för viktigt för att dras ned till den nivå som SD:s trollfabriker lagt ribban på.
Jonas Bladh
tel: 26 638
