Tre bolag har anmält intresse av att på väg ut mot Stornäset i Grelsby anlägga en solcellspark. Den tilltänkta solcellsparken skulle täcka 30-50 hektar av den mark som i dag används för skogsbruk och producera solenergi i minst 35 år.
Men att anlägga en solcellspark är långt ifrån problemfritt och som chefen för Landskapets fastighetsverk, Stefan Rumander, konstaterade i gårdagens Ålandstidning är frågan mångfacetterad och en fråga där olika miljöintressen ställs mot varandra.
Sedan nyheten om en tilltänkt solcellspark kom ut har många frågor väckts. Både miljöentusiaster och skogsägare har lyft frågan om det är bra att använda skogsmark till en solcellspark. I synnerhet eftersom det finns många takytor som, än så länge, inte nyttjas för solenergi. Att det i stället vore bättre om fokus först skulle läggas på att anlägga solenergianläggningar på takytor innan skogs- och jordbruksmark används.
Vidare har farhågor lyfts gällande det åländska elnätet och om man verkligen klarar av en större solcellspark. Något som avfärdas av Kraftnät Åland, genom vd Conny Rosenberg, som anser planerna som realistiska. Men även frågor om biologisk mångfald och klimatfrågor har ventilerats i anslutning till ett eventuellt anläggande av en åländsk solcellspark.
Europa står inför en stor energiutmaning. Vi måste hitta lösningar som radikalt minskar våra utsläpp och vårt beroende av energi från ryska fossila källor. Det gör att kompromisser måste uppnås. Inte bara när det gäller nyttjandet av mark utan även vilka värden som ska skyddas. Frågan blir därför synnerligen politiskt komplex.
I Tyskland uppgår numera den egenproducerade solenergin till 10,5 procent av landets energimix. Mycket av den energin kommer från ytor där odlingsmark och solproduktion kombineras. Något som har visat sig fullt möjligt.
På Åland behöver vi inte i detta läge nyttja odlingsmark för att producera solenergi utan det finns gott om ytor som är dugliga som inte är attraktiva ur andra hänseenden.
Åland har ett bra läge att utgå från. Våra naturliga förutsättningar erbjuder oss själva och vår omgivning stora möjligheter till förnybar energi. Men vi måste vara ärliga och konstatera ett en solcellspark inte löser allt och det krävs att överskottsenergi ska kunna lagras som vätgas för att energin ska kunna nyttjas över tid.
En åländsk solcellspark skulle bidra till ett grönare Åland och vi skulle fortsätta resan mot fördjupad åländsk kunskap kring förnybar energi. Vi fortsätter bredda vår kompetens, skapar möjligheter för hållbar tillväxt, får nya arbetsplatser och inte minst kommer nya intäkter in till det åländska samhället. Det borde sporra vilken politiker som helst och det gör att frågan om en solcellspark på Åland inte behöver bli så kontroversiell som den blivit på många andra håll i vår närregion. Utan att vi inom en rätt snar framtid kan se en åländsk solcellspark producera el till var och en av oss.
Daniel Dahlén
