När landskapsregeringen (LR) under lantråd Veronica Thörnroos (C) tillträdde för 15 månader presenterade den ett regeringsprogram som var luddigt. I de två stora valfrågorna – kommunfrågan och frågan om kortrutten – valde dessutom regeringspartiet Moderaterna att skriva in reservationer mot majoritetens linje.
Den nya regeringens politik skulle bli mer precisa när LR lade sin ”omställningsbudget” inför lagtinget, vilket var menat att ske i månadsskiftet mars-april förra våren. Sedan kom coronapandemin och LR övergick – fullt förståeligt och riktigt – till kortsiktiga räddningsaktioner i stället för att förverkliga sina långsiktiga visioner.
Och där har regeringen stannat.
Ännu ett kvartal in på regeringen Thörnroos andra år vid makten väntar vi på besked om vad LR avser göra till exempel för att stärka kommunernas ekonomier eller om man tänker infria löftet om en tunnel till Föglö.
Men framför allt återstår frågan om hur LR ser på landskapets ekonomi framöver. Under det senaste året har landskapet gjort stora och välbehövliga insatser för att rädda det åländska näringslivet och hjälpa de som drabbats hårdast av pandemin.
Den tidigare finansministern, Torbjörn Eliasson (C), lovade i den ”stora” budgetdebatten före jul att LR skulle presentera en omställningsbudget kommande månadsskifte. I den skulle varje minister då presentera inbesparingar på sina områden, inbesparingar som på sikt ska skapa balans i landskapets budget.
I stället fick vi några hundra tusen till besökscentret i Bomarsund och 300.000 till en reklamkampanj via Visit Åland.
Roger Höglund fick i lagtingets debatt i går välförtjänt kritik av Liberalernas Ingrid Zetterman för att han inte presenterat en översikt av landskapets ekonomi årets första tilläggsbudget. I den står inget om likviditetsläget, inte om hur LR ser på lånebehovet – och inget om de budgetramar den nytillträdde finansminister ska ha delat ut till förvaltningens avdelningar.
Varför landskapsregeringen, som döpte sitt regeringsprogram till ”Tillsammans för Åland”, väljer att inte delge det åländska parlamentet aktuella uppgifter om landskapets ekonomi – speciellt i det utsatta läge som pandemin försatt Åland i – är obegripligt.
Nu fick vi i debatten veta att lån inte upptagits, men att LR har allt klart.
Hur ramarna för nästa års budget ser ut är dock fortfarande okänt.
Landskapsregeringen har öst ut pengar för att stöda ett landskap där bnp ser ut att ha fallit med 16 procent förra året. I den första tilläggsbudgeten avsätts ytterligare pengar.
Men hur den åländska ekonomin ska ställas på fötter igen säger LR inte ett knyst om. Torbjörn Eliasson varnade för bara fyra månader sedan för ett kommande stålbad i den offentliga ekonomin. Hur hårt, kallt och svårt det stålbadet kommer att bli vet vi dock inte. En redan sedan länge försenad omställningsbudget ska nu, enligt Roger Höglunds förhoppningar, presenteras om ett par månader.
Frågan är om vi då får svar på frågorna om hur den här regeringen ser på framtiden för Åland. Kommer vi få se visioner, kommer vi få svar på vad som kommer att få ge vika för att pengarna ska räcka också i kommande budgetar och kommande lån ska betalas tillbaka?
Regeringen Thörnroos har visat att man klarar av det kortsiktiga lappa-och-laga-arbete som pandemikrisen tvingat den till, även om det finns både en och annan i regeringsblocket som gärna hade sett sig inkluderad i arbetet.
Nu återstår att se om LR klarar av att leverera också långsiktigt. Hittills har vi inte fått se något av det. Regeringsprogrammet pensionerade lantrådet redan förra våren, en ny programförklaring skulle komma med budgeten i höstas. Så blev inte fallet.
Finns visionerna är det verkligen hög tid för LR att presentera dem med nästa tilläggsbudget.
