En oenig kommunstyrelse i Jomala föreslår höjd skatt. Samtidigt höjer man chefslönerna och vägrar att på allvar fatta beslut om effektiviseringar. Signalen är tydlig - kommunen kör på som vanligt och enskilda invånare ska få stå för notan. Robert Jansson
En oenig kommunstyrelse i Jomala föreslår höjd skatt. Samtidigt höjer man chefslönerna och vägrar att på allvar fatta beslut om effektiviseringar. Signalen är tydlig - kommunen kör på som vanligt och enskilda invånare ska få stå för notan. Foto: Robert Jansson
Foto:

Bild

Oansvariga skattehöjningar som sänker hushåll

Förslagen om höjd kommunalskatt duggar tätt bland kommunerna. Samtidigt vägrar man på allvar ta tag i sina interna utmaningar och allt ska betalas av kommuninvånarna.

När en oenig kommunstyrelse i Jomala nu föreslår för kommunfullmäktige att kommunalskatten ska höjas ställer man sig i skaran av åländska kommuner som tror att lösningen på kommuners ekonomiska problem är att slänga i väg notan på kommuninvånarna. Till exempel går debatten i stan hård gällande fastighetsskattens varande och i Lemland har man bordlagt beslutet om höjd skatt.

Samtidigt är det tydligt och klart att kommunerna inte tar ansvaret för den uppkomna situationen utan försöker få redan pressade kommuninvånare att bära notan samtidigt som man själva inte vidtar tillräckliga åtgärder för att få ner kostnaderna.

Vi lever i en tid där momsen just har höjts, där räntorna fortfarande är förhållandevis höga, där många branscher brottas med sviktande efterfrågan och nedskärningar står framför dörren och med det risk för en högre arbetslöshet.

Då väljer flera kommuner att pressa enskilda kommuninvånare lite till genom att höja skatten och på allvar inte se över sina egna kostnader. Det är svagt och direkt oansvarigt.

Om vi ser närmare på exemplet Jomala så föreslog moderaterna i kommunstyrelsen, helt riktigt, att skatten inte skulle höjas utan att man först skulle jobba med inbesparingar och effektiviseringar internt i kommunen, men partiet föll mot en majoritet som upplever att kommunen står inför en kris.

Att kommunen kan stå inför en kommande kris kan vara mycket möjligt, men varför har man då höjt flera chefslöner med upp mot närmare 17 procent för bara ett halvår sedan? Varför väljer man att höja kommundirektörens lön vid samma möte man föreslår en skattehöjning? Må vara att det i det stora hela är små summor, men var är krismedvetenheten och den stora förmodade krisen? Signalvärdet av detta agerande är påtagligt och det är tydligt att man inte vill ta tag i problemen utan kommuninvånarna ska bara betala.

Utöver detta har Jomala kommun förvisso stora investeringsbehov, men under flera år har spenderarbyxorna varit på. Så sent som för ett halvår sedan höjde man till exempel budgeten för byggnation av GC–bana i Kalmarnäs. Säkerligen en viktig fråga, men ska man ta kostnaden just nu - om kommunen är i kris? Och varför låter man kostnader skena så att budgeten går från 307.000 euro till sammanlagt 817.000 euro? Allt sånt här bidrar ju till att trycket på kommunen ökar.

När frågan nu når kommunfullmäktige får man bara hoppas att borgerliga partier som Centern, Liberalerna, Obunden Samling och Ålands Framtid inser det enda rätta och ställer sig i samma led som Jomala Moderaterna. Det vill säga att först fokusera på rejäla inbesparingsprogram, effektiviseringsprogram och vågar konkurrensutsätta verksamheter. Sen kan man till nästa budget se om en skattehöjning måste till. Men skicka inte notan på kommuninvånare, som redan är pressade av ett allmänt högre kostnadstryck, innan ni själva tagit tag i era egna interna problem. Och om politikerna genom höjd skatt väljer att skicka notan direkt till invånarna är det en tydlig signal om att kommunens egna interna åtaganden är viktigare än kommuninvånarnas privatekonomi. Bristen på politiskt ansvarstagande blir mer än tydlig och borgerligheten, i nämnda partier, utkastad med badvattnet.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss