Det råder en speciell förväntansfull stämning och gemenskap mellan de bokälskare som hänger på bokhandlarnas lås när bokresan inleds med gryningsöppet. Bokrean är inte bara en plats att hitta fjolårets böcker till nedsatt pris, den är även en inbjudan till ett strövtåg genom ett boklandskap man kanske inte hade koll på. Få fynd är så njutningsfulla som bokreafyndet.
Att man sedan upptäcker att bokhyllorna hemma är överfulla sedan flera år är en annan utmaning.
I Sverige har det dagliga läsandet bland barn och unga börjat öka igen, för första gången på tio år, enligt en glädjande rapport från Statens medieråd.
På frågan om man läser böcker eller tidningar dagligen svarade 27 procent av barn 9 till 12 år gamla ja, medan bara 12 procent av unga 13 till 16 år svarade ja. Det är en svag förbättring från bottenåret 2020. Trendbrottet gäller både pojkar och flickor i alla åldrar. Samtidigt visar internationella mätningar som Pirls och PISA att svenska elever har blivit rejält sämre på att läsa, medan det i Finland är tvärtom. Trots att PISA-undersökningarna visar att finländska och finska barn har goda läskunskaper, verkar intresset för att läsa saknas. Vi vuxna måste visa vägen. Och ett bra sätt att göra det är att se till att ha böcker tillgängliga hemma. Det är dessutom snyggt. Få andra inredningsdetaljer ger ett så levande intryck.
Bokläsandets många undergörande effekter är väldokumenterade. Läsandet skapar ett ökat ordförråd som ger oss fler verktyg att använda när vi tänker. Det hjälper oss att koncentrera oss och låter hjärnan ta en paus från visuell stimuli en lite stund. Det erbjuder en lika enkel som effektiv genväg för att upptäcka och få insikter i hur andra människor tänker och lever.
För att inte tala om hur njutningsfullt det är att slitas i väg från vardagen av en riktigt bra roman.
I resten av landet har den svenskspråkiga bokrean försvunnit från många småorter, rapporterade Yle härom året. Åland är ett lysande undantag. Vi är välsignade med två olika bokhandlar vars reautbud till viss del skiljer sig åt.
De åländska bokhandlarna erbjuder dessutom tillgång till den åländska litteratur som de åländska författarna så flitigt producerar. Man kan nästan tala om ett åländskt skrivunder sett till antalet publicerade böcker på en relativt liten befolkning. Många av författarna ger ut sina alster på eget förlag och behöver den lilla dusör och den uppmuntran ett sålt ex ger. Precis som vi bör äta åländsk, bör vi läsa åländskt.
Ett par besök i bokhandlarnas bokresor är dessutom ett bra sätt att stödja det lokala näringslivet och hjälpa småbutikerna att överleva så att vi får ett levande centrum.
Petter Lobråten
tel: 26 633
