När visselblåsaren Frances Haugen tidigare i veckan gick hårt åt Facebook i senatsförhör är det inte första gången som skarp kritik riktas mot social media. I flera fall har det letts i bevis att social media inte enbart påverkar den politiska situationen genom valpåverkan utan även i allt större omfattning även påverkar vårt allmänna mående.
Många mår allt sämre och i synnerhet våra ungdomar. Social medias roll i den utvecklingen är betydande. Inte minst har Facebooks egen forskning visat på att Facebooks egna bolag Instagram medför att unga tjejer mår sämre och att användande av Instagram kan leda till suicidala tankar.
Instagrams chef Adam Mosseri svarade på de uppgifterna att man kan jämföra Instagram med bilar. Bilar dödar människor men skapar också mycket värde varför vi fortsätter tillåta bilkörning. Jämförelsen haltar betänkligt och Frances Haugen tog Mosseris liknelse ett steg ytterligare när hon konstaterade att det är länge sedan vi lät folk köra bilar utan säkerhetsbälte.
Det kan upplevas som om utvecklingen på social media inte är något som berör oss direkt. Men det stämmer inte. I dag berör det väldigt många och det påverkar även oss på Åland.
Allt från debattklimat till ungas mående påverkas av social media. Till exempel stannar inte mobbning och trakasserier längre enbart i skolan. Via social media så kryper trakasserierna in i hemmets trygga vrå och den utsatte får inget skydd utan trakasserierna kan fortsätta dygnet runt, i olika former på grund av social media.
Social media har påverkat hur vi ser på världen i stort. Brexit skulle inte varit möjligt om inte social media hade funnits. Mycket av antivaccinrörelsens kraftiga frammarsch i vissa grupper hade inte heller varit möjlig. Algoritmerna jobbar för att få just din specifika åsikt eller potentiella åsikt bekräftad. Oavsett om den är faktabaserad eller ej. Det spelar människan ett spratt.
Att förbjuda social media är inte lösningen. Det finns väldigt mycket bra med social media och många röster har kommit fram. Röster som annars haft svårt att finna sin plats i samhället. Liv har räddats och inte minst har social media varit direkt avgörande för att socialt umgänge har kunnat fortsätta under nedstängningen av samhället. Men den måste regleras.
Lika lite som vad som helst får publiceras i en tidning så ska vad som helst få publiceras på sociala medier. Ett utgivaransvar vore på sin plats. Pressetiska regler kunde med fördel tillämpas på dessa affärsjättar.
För det hjälper inte att Facebooks huvudägare och vd Mark Zuckerberg bemött kritiken med att det inte är rättmätig kritik och att Facebook lovar föra en ingående diskussion om hur sociala medier påverkar unga.
För mycket desinformation och skadligt innehåll sprids dagligen för att det ska räcka med företagsinterna diskussioner. Frågan är större än företaget Facebook.
Social medias verksamhet måste regleras. Vi ser slitningar i samhället, val som påverkas och människor som mår dåligt. Vi kan inte längre låta dessa Tech-jättar springa fritt och okontrollerat. Lika lite som vi låter andra verksamheter agera hur de vill. Det påverkar oss alla – oavsett om vi bor i New York, Bryssel, Mariehamn eller Sviby och vi kan inte låta det fortsätta. Riskerna har blivit för stora.
I väntan på att regelverk kommer till och att enskilda företag förbättrar sina algoritmer kan vi själva göra mycket för att förbättra situationen. Vi kan finjustera säkerhetsinställningarna i våra egna konton så att vi kontrollerar vem som får se våra logginlägg, stänga av automatisk publicering från appar och hemsidor och inte minst stänga av andras möjlighet att dela din information till tredjepart. Små saker som gör stor skillnad.
Inte minst ska du lämna in klagomål direkt till berört företag om du blivit utsatt och även polisanmäla saken om misstanke om brott finns. För i allt detta får vi inte glömma att samma lagstiftning gäller på nätet som i övriga samhället.
