I veckan presenterade landskapsregeringen den fjärde tilläggsbudgeten för 2022. En budget som förvisso visar på ett överskott, men även ett negativt årsbidrag på minus 1,8 miljoner euro.
Läget är minst sagt utmanande och kostnaderna fortsätter bara att öka. Problemen skjuts på framtiden och våra politiker har omåttligt svårt att få landskapets ekonomi i skick.
Under året presenterade våra politiker, förtjänstfullt, att man kommit överens om att införa ett finanspolitiskt ramverk. Men som den här ledarsidan konstaterade tidigare i veckan får vi inte en landskapsekonomi i balans bara genom detta ramverk, utan riktigt politik krävs.
En typ av politik vi inte sett på mandatperioder och där förslagen från politikerkåren är få och där visionerna många gånger saknas.
Åland har de senaste åren tappat rejält i konkurrenskraft och vi halkar efter övriga Europa, men även våra närregioner. Det här talar vi väldigt lite om på Åland och såväl politiker som näringslivsföreträdare vill i stället ofta lyfta hur bra vi är, men det är en bild som snarare speglar 80- och 90-talets Åland än dagens.
Nej, det offentliga Åland har problem att ta nästa steg i den konkurrensutsatta globala ekonomin vi lever i och vi har svårt att ens nämna det.
I grund och botten handlar allt om konkurrenskraft. Vi har på dessa sidor i omgångar nämnt bristerna i åländsk tillväxt, men det handlar egentligen om konkurrenskraft. Vackra ord kommer man inte långt med inom ämnet för att nå förbättringar utan stora insatser behövs.
Det åländska näringslivet gör vad de kan men det offentliga Åland och främst landskapet är inte med i leken och det måste få en förändring. Varför inte ta inspiration från andra delar av Skandinavien?
I Danmark arbetade man mellan åren 2012 och 2014 med en produktivitetskommission. Ur arbetet kom en rad förslag om reformer för att stärka konkurrenskraften. En lyckad insats som även har burit frukt.
I Sverige har den svenska regeringen aviserat att man ska tillsätta en liknande kommission för att stärka konkurrenskraften.
Att Åland skulle behöva ett liknande arbete råder det ingen tvekan om. Men i stället för att arbeta målmedvetet och framåtsyftande fastnar våra politiker i frågor som Åland inte ens många gånger kan rå på och de stora frågeställningarna läggs åt sidan.
Med skygglappar för ögonen pratar många av våra politiker om Åland som om det fortfarande vore den framgångssaga Åland var på 1980-talet.
Det är dags att vakna och inse att om man inte tar ansvar för landskapets ekonomi så kommer det att bli ett dyrt uppvaknande för kommande generationer. Ett uppvaknande där vi blir tvingade till insatser och inte längre kan välja vad vi vill göra.
Denna ledare kan framstå som negativ, men det är så att om inte landskapet har en sund ekonomi så äventyrar det hela vår välfärdsapparat. Det äventyrar även möjligheterna för kommande generationer att bo och verka på Åland. För fortsätter den här utvecklingen kommer nedskärningar i vård, skola och omsorg som på posten. Det i sin tur leder till att Åland tappar attraktionskraft som bostadsort och det i sin tur till att åländska företag måste etablera sig på andra håll för kompetensförsörjning. En negativ spiral vi inte vill se.
2023 är ett valår och Åland är omgiven av utmaningar – så bästa politiker skippa tjafset och kom in på banan vad det gäller den ekonomiska politiken. Presentera visioner och förslag på reformer som leder Åland framåt.
Åland har haft för många mandatperioder där tiden gått förlorad och där vi sett väldigt få förslag och genomförda åtgärder för att stärka Ålands konkurrenskraft och inte minst den åländska ekonomin. En ekonomi som är en grundförutsättning för ett framgångsrikt framtida Åland.
Daniel Dahlén
