I skrivande stund färgar ryska granater den ukrainska himlen. Människor söker skydd och vi står inför ett krig som är det värsta Europa sett sedan Jugoslaviska krigen. På ena sidan står ett ukrainskt folk som vill leva i fred och demokrati. På andra sidan står en diktator som mist all verklighetsförankring. En diktator som inte skyr några som helst medel för att få mer makt. En diktator som är omgiven av ja-sägare och en diktator som den fria världen givit för stort spelutrymme – trots alla varningsklockor.
Genom Vladimir Putins krig i Ukraina har den fria världen ställts inför att försvara våra grundläggande rättigheter och ett stort ansvar vilar nu på våra axlar. Vi måste tillsammans stå upp för vårt demokratiska arv. Markera starkt mot Ryssland, men framför allt mot Vladimir Putins aldrig sinande maktbegär. Men även hålla Litauens premiärminister Ingrida Šimonytés ord i nära minne och inte låta oss falla in i naiva drömmar om en enkel lösning på konflikten. För precis som Šimonyté konstaterat finns det inga gränser för Putins fantasi, inga lägstapunkter för låga, inga röda linjer för röda att korsas. Men framför allt är det i stunder som dessa och hur vi svarar på hoten som definierar oss som medmänniskor.
Talen som Vladimir Putin givit de senaste dagarna är horribla. Tal där han i vida meningar hotar alla som inte vill samma sak som han. Där han tillintetgör Ukraina som nation och som ett folk. En olustkänsla kryper sig in och paralleller går lätt att dra tillbaka i historien där den fria världen, med den brittiske premiärministern Neville Chamberlain i spetsen, lät sig luras av Adolf Hitler för att i det längsta undvika krig.
Det behöver inte sluta så illa denna gång, men den fria världen måste vara alert och enad, men inte minst resolut i hur man svarar mot Putins attack mot Ukraina.
President Sauli Niinistö konstaterade under gårdagen att Putins angrepp inte bara är ett angrepp mot Ukraina. Det är ett angrepp mot den europeiska säkerhetsordningen. Det medför att vi i Europa kan stå inför fler än en oroshärd.
Till svenska Yle säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, att vi nu ser ryska trupper stå närmare Natos än på mycket länge. Att Putin, genom att ha gjort Belarus till en lydstat, nu även kan komma att göra anspråk på Suwałkikorridoren – det geografiska området som finns mellan Polen och Litauen – som i ryska händer kunde ge ryska trupper en landväg till Kaliningrad från Belarus. En sådan utveckling skulle vara förödande och leda till ett fullskaligt krig mellan Ryssland och Nato.
Kriget i Ukraina har redan kostat och kommer att kosta fler människoliv. Osäkerheten i övriga världen kommer att eskalera och fler diktaturer kommer att ta tillfälle i akt för att nå sina mål.
Att vi skulle hamna här var inte oväntat. Instabilitet i väst med splittrade väljarkårer, brexit, klimatkris, pandemi och år av krig mot terrorismen har gjort att den fria världens fiender tycker sig se sprickor i fasaden. Men de lurar sig själva. Det är i situationer som dessa som demokrati och frihet är starkare än någonsin och den fria världen finner enighet i sitt försvar av vårt sätt att leva. Underskatta inte det och underskatta framför allt inte Ukrainas möjligheter att försvara sig.
För som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sagt så försvarar ukrainarna nu sin frihet och sitt hem. De ryska soldaterna, däremot, krigar för en diktator som inte bryr sig om gemene rysk kvinna eller man. Det talar starkt för försvaret av Ukraina och det ukrainska folkets rätt till frihet och demokrati.
