Ålands elandelslag höjde elpriset med 25 procent i november och samtidigt har bensinpriset rört sig runt det magiska priset om två euro per liter. Det här påverkar oss alla.
Högre elpriser medför nämligen högre pris på i princip allt vi konsumerar. Det i sig medför inflation, men inte minst påverkas den allmänna konsumtionen genom att konsumenten blir försiktig när kostnader för boende och transport ökar. Detta i en tid då det är extra viktigt med konsumtion för att vår ekonomi ska återhämta sig från pandemin.
Åland är bundet till den gemensamma nordiska elmarknaden. Priset på el sätts på en särskild handelsplats med avsikten att el ska vara en konkurrensutsatt vara och därigenom bli även billigare.
Priserna på elbörsen är styrande för de priser som elhandelsföretagen får betala när de köper in el. Med detta sagt finns ingen gemensam nordisk elmarknad för slutkunder, men däremot påverkas vi på Åland av hur den nordiska tillgången på el ser ut. En tillgång som i år är starkt påverkad av tidig isläggning i älvarna och en torr sommar som medfört lägre vattekraftsproduktion. Det har även varit en mindre bränsleskada i kärnkraftverket i Oskarshamn, men inte minst har en kall inledning på vintern ökat efterfrågan på el. Men det är trots allt inte dessa kortsiktiga utmaningar som ställer till det för var och en av oss. Nej det är storpolitik som är problemet.
Under längre tid har Europa underskattat behovet av energi. Politiker har under åratal bedrivit en kortsiktig politik som saknat ett större grepp kring energiförsörjningen. En situation som lett till att Europa hamnat i händerna på icke-demokratiska stater för att trygga sin energiförsörjning.
Samtidigt har man konsekvent bortsett från behovet av investeringar, vilket gör att vi nu har en energisektor i Europa som är i kraftigt behov av att utvecklas. En sektor där man dragit ner på fossila bränslen – men samtidigt underlåtit att investera i andra energislag, som till exempel vindkraft och kärnkraft. Resultat har blivit höga priser och ett utökat behov av energi från icke-demokratiska stater.
Det finns de experter som säger att dagens prisökningar är temporära, men det är kanske snarare en önskan än en realitet. När Ålands elandelslags vd David Karlsson tidigare i Ålandstidningen redogjorde för det allmänna läget framförde han att han aldrig upplevt en liknande turbulens på marknaden som den vi ser nu. Vi har hög volatilitet och den pågående elektrifieringen av samhället bidrar dessutom med en allt högre efterfrågan på el vilket i sin tur kommer att påverka elmarknaden under en lång tid framöver.
Optimisten kan konstatera att det trots allt finns förhoppningar om bättring. När en tredje kärnkraftsreaktor tas i bruk i Olkiluoto i Finland i början av 2022 kommer det tillsammans med kraftig utbyggnation av vindkraft i Sverige, Finland och på Åland ha stor inverkan på tillgången på el. Samtidig ökar dock efterfrågan på el i en allt högre takt.
I det stora hela är det säkert att energiförsörjningen även fortsättningsvis är en stor fråga för de kommande åren. Det är även en fråga som Åland har svårt att enskilt påverka – förutom att genom vårt geografiska läge försöka ordna med möjligheter till havsbaserad vindkraft.
Samtidigt måste den naiva kortsiktiga energipolitiken få ett slut i Europa. Vi kan inte låta oss fortsätta vara beroende av rysk gas och stänga ner kärnkraftverk till förmån för nya gaskraftverk. Något som nyligen till exempel inträffade i Belgien där sju reaktorer ska stängas ner till förmån för statsstödsfinansierade gaskraftverk.
Vi kan, som sagt, inte göra så mycket på Åland för att råda bot på dessa stora frågeställningar, men vi kan i alla fall var medvetna och göra aktiva val när det kommer till vår användning av energi. Vi kan se till att våra vatten nyttjas för vindkraft och inte minst ska vi fortsätta göra oss kvitt beroendet av energi från icke-demokratiska stater.
Men innan vi, och Europa i stort, är i mål med alla dessa insatser är det mycket som talar för att vi får lära oss att leva med att priserna på el går upp och ner samt troligen stabiliserar sig på en högre nivå än vi är vana vid. Och det kommer tyvärr att påverka vår vardag på många sätt, men kanske framför allt klimatomställningen som är starkt knuten till energipolitiken.
