Rapporterna haglar tätt. I USA steg inflationen i december mer än på nästan 40 år. I Sverige uppvisades en inflation som är den högsta på 30 år. I vårt eget euroområde ökade inflationen från 4,9 procent i november till 5 procent i december. Vi ser redan som följd stigande marknadsräntor, vilket gör det dyrare för bankerna att låna och som i sin tur kan komma att påverka oss kunder.
Europa kommer från extremt låga räntenivåer. Att en justering kommer är inte oväntat. Inte när allt nu åter öppnar upp och efterfrågan på varor och tjänster ökar.
Att vi dessutom ser en ökad inflation är inte heller något som direkt kan sägas komma från en klarblå himmel. Med högre råvarupriser, höga fraktpriser och ett elpris som skjuter i höjden så kommer en högre inflation relativt naturligt.
Men det är inte bara inflationstakten som påverkas av denna utveckling. Även konsumentpriserna påverkas i en för konsumenten negativ riktning. Bland annat konstaterade Svenska Dagbladet tidigare i veckan att Ikea nyligen höjde priset på ungefär hälften av sina produkter med i snitt nio procent. Den främsta orsaken till den justeringen återfanns just i ökade energikostnader, högre råvarupriser och som tidigare nämnt även fraktkostnaderna.
Innan vi spär på oron alldeles för mycket kan vi dock konstatera att de flesta bedömare tror att inflationen kommer ner från dagens nivåer och att det vi ser bara är av tillfällig natur. Den främsta orsaken till den slutsatsen är att man bedömer att energipriserna ska komma ner till mer normala nivåer. Inom euroområdet bidrar upphörandet av den tillfälliga tyska momssänkningen till att stanna upp inflationen.
Med detta sagt finns dock hotet om räntehöjningar kvar och bland annat spår Capital Economics att vi under 2022 kommer att se ECB lägga grunden för räntehöjningar under 2023. Något som Amerikanska centralbanken (Fed) tidigare meddelat att de tänker göra i tre steg redan 2022 för att sedan fortsätta i ytterligare tre steg under 2023.
Allt detta har givetvis sin inverkan på Åland. Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå var de åländska bostadshushållens skuldsättningsgrad drygt 149 procent av den disponibla inkomsten 2019. Bryter vi ner den siffran till enbart bostadshushåll som hade skulder var skuldsättningsgraden 217,3 procent av den disponibla inkomsten.
Sammanlagt uppgick skulderna år 2019 till mer än en miljard euro. Av dessa var 725 miljoner euro bostadsskulder. Således har ränteutvecklingen och inflationstakten en stor inverkan på det åländska samhället och var och en av oss.
Inflation, fraktpriser och insatskostnader är något som påverkar oss alla. För den enskilde väcks tankar om sin egen situation och lånebörda. Många företag brottas alltmer med höga råvarupriser och fraktkostnader. Allt detta påverkar i slutändan konsumentpriserna.
Var detta slutar delar experterna, men vi kan i alla fall räkna med högre räntor. Det i sin tur påverkar vår egen privatekonomi, och inte minst företagen då mer kapital söker sig till räntemarknaden.
Daniel Dahlén
