Landskapsregeringens (LR) budgetförslag är ett första steg mot att anpassa mun efter matsäcken. Målet är en budget i balans år 2030, och även om det finns en rad sparåtgärder i budgetförslaget så gör den skakiga ekonomiska verkligheten att underskottet växer snarare än minskar under nästa år.
Regeringen Sjögren har redan släppt en del av de förväntat svårsmälta sparåtgärderna – slopar sjukkostnadsavdrag, inbesparingskrav på ÅHS och höjda avgifter i skärgårdstrafiken bland andra. Måhända för att lindra kritiken när budgetdebatten nu ska dra i gång.
Men också i budgeten finns det salta karameller, som att skolfartyget Michael Sars ska avyttras, som redan kritiserats av oppositionen. Och det går förstås att ifrågasätta varje enskild inbesparing, men politikernas uppgift är också att se till helheten. Och helheten är ingen vacker läsning.
Budgetunderskottet är – trots inbesparingarna – nästan 30 miljoner euro. Detta i en budget som omfattar 363 miljoner. Nästan en tiondel borde alltså sparas bort för att få landskapets ekonomi att gå runt. Och LR beräknar att pengarna på kontot i princip är slut när vi börjar förbereda julfirandet nästa år. Tidigare har finansministrar beräknat att landskapet behöver runt 20 miljoner i kassan för att klara sig, beräkningarna säger att det kommer finnas 15 miljoner på nyårsafton 2025.
Inbesparingar behövs, och den som inte kan förlika sig med LR:s förslag på indragningar bör peka ut var de i stället ska komma – och mer därtill.
Det är dock inte utan att man undrar hur LR kan missa att ta sig an den kritik som riktats mot regeringen under snart sagt hela året. Det har från mången håll framförts att regeringen Sjögren sparar överallt – utom på sin egen hemmaplan. Och så tycks det fortsätta.
Antalet årsverken fortsätter att stiga, kostnader för löner och köpta tjänster likaså.
I budgeten skriver landskapsregeringen om att nya system, nya organisationslösningar och digitala verktyg ska minska arbetsbördan. Om så är fallet borde rimligen också behovet av personal minska, och inbesparingar vara möjliga, inte sant? I stället ökar antalet årsverken i förvaltningen med 13,3 nästa år – och nästan 40 fler jobbar för LR nästa år jämfört med 2023.
Åtminstone borde LR tillsätta en rejäl utredning av den egna organisationen, gärna med utomstående experter på området, för att kartlägga vilka behov man har och kommer att ha. Nya tider behöver i de allra flesta fall nya lösningar, men inte nödvändigtvis mer folk. Våga ifrågasätta den förvaltning som finns i dag i syfte att minska personalkostnaderna.
Inte heller tar LR chansen att blidka kritikerna som protesterar mot de kraftiga arvodesökningar som LR fick inför året. Här ”skyller” ministrarna på att det förs diskussioner i lagtinget och att det är arvodeskommissionens jobb att sätta arvodena. Visst, men ingen – verkligen ingen – skulle ifrågasätta om politikerna valde att sänka sina löner med säg 10–15 procent.
Den politiska missen kommer LR att få lida av i debatten i lagtinget – och allmänhetens ögon.
Landskapsregeringen ska dock inte bara ha kritik. De insatser som görs för att lindra hushållens ekonomi är en bra start. Sänkt grundavdrag, som framför allt gynnar de med löner upp till 45.000 euro per år är ett gott exempel på att man försöker sänka skattetrycket utan att ha beskattningsinstrumentet. En rolig detalj i sammanhanget var att LR lät sin exempelfamilj, som får 1.700 euro mer i plånboken, bo i Ob-nästet Hammarland i uträkningen. Vi får se hur det spelar ut i debatten.
Det återstår dock att se vad de utlovade förändringarna av högkostnadsskyddet och avgifterna inom vården ger, inte minst om de blir till verkliga kompensationer för det slopade sjukkostnadsavdraget för de ekonomiskt svagaste grupperna.
Regeringen Sjögren tar ett första litet steg mot att nå målet om en budget i balans – men många stora återstår. Än finns det ett mycket stort hål i budgeten som kommer att kräva uppoffringar av många för att täppas igen.
Kanske till och med av LR och förvaltningen, så småningom.
Jonas Bladh
tel: 266 38
