Talman Bert Häggblom (Ob) var först ut att kritisera landskapsregeringens budgetförlag. I sitt tal vid lagtingets öppnande konstaterade han att en stramare ekonomisk politik skulle varit att föredra. Därefter följde Jörgen Strand (MSÅ) som spädde på kritiken mot de uteblivna sparbetingen. Likaså gjorde Obundnas gruppledare Marcus Måtar i budgetdebatten och även Anders Eriksson (ÅF) stämde in i kören, med betoning på att landskapsandelarna till kommunerna inte höjts.
Med tanke på att Obundnas Lars Häggblom och nämnde Jörgen Strand sitter i finans- och näringsutskottet (FNU), där oppositionen företräds av liberale budgethöken John Holmberg och Socialdemokraternas Nina Fellman, fanns farhågor – eller förhoppningar, beroende på vilken sida man sitter på – att utskottet skulle kunna göra ändringar i budgetförslaget.
Nu har vi resultatet av flera veckors beredning i FNU. Det bidde … Ingenting. Av all regeringsintern kritik, av uttalandena om vad man borde och inte borde göra, blev ingenting. Utskottsmajoriteten trycker på några punkter i budgetförslaget som extra viktiga. Man lägger till ett par önskemål, men ingenting ändras i själva budgetförslaget (förutom en felskrivning).
Man kan ana att Jörgen Strand fått en av dessa skrivningar för att sälla sig till regeringsflocken. Det handlar om en lagändring om kommunalförbund, där de folkrika kommunerna, som Strands egna Jomala, ska få mer makt än i dag. Det har varit en hjärtefråga för moderaten i Jomaladiskussionen om att lämna kommunförbundet.
Obundna har å sin sida fått en skrivning om att landskapsandelarna till kommunerna bör höjas i väntan på ett nytt andelssystem. Men ingen ändring görs i själva budgetförslaget, mer pengar ska i stället, kanske, föras till kommunerna i en tilläggsbudget.
Regeringen Thörnroos har varit under stark press sedan budgetförslaget lades på bordet. Det är ett budgetförslag som går ut på att LR ska göra så lite som möjligt. Det mesta ska utredas, vissa saker ska utredas på nytt, och det största ansvaret för att reda upp en landskapsekonomi i kraftig utförsbacke läggs på framtida regeringar.
Kritiken mot såväl budgetförslaget som sådant som mot LR:s arbetssätt i att ta fram budgeten har varit kraftig inom i stort sett alla regeringspartier.
Den Obundna kritiken från gruppledare Måtar tog hårdast på regeringschefen Veronica Thörnroos (C) som kallade partiledaren Bert Häggblom till ett kvartssamtal för att få pli på regeringspartnern. Uppenbarligen har det hjälpt, Obundna ställer sig nu i ledet och drar tillbaka sin kritik. På annat sätt är det svårt att tolka FNU:s betänkande.
Regeringskrisen må vara över för den här gången, men grundproblemet för Åland kvarstår. Regeringen Thörnroos står utan en vision om hur Åland ska gå vidare. Man planerar stort för havsbaserad vindkraft, det är bra och viktigt, men inget som hjälper de närmsta tio åren. I stället vill man tillsätta den ena parlamentariska gruppen efter den andra.
Presentationen av LR:s vision om morgondagens landskap och Ålands återhämtning, får således vänta ytterligare.
Oppositionen har lämnat in 32 budgetmotioner som traditionsenligt avslås och inga nya idéer, för utom de ovan uppräknade, tillförs budgetförslaget. Och vad de två nya tankarna får för tyngd i regeringsarbetet återstår att se.
Hittills har inte LR något vidare facit av att göra som FNU och lagtinget uttryckt sin vilja om, tvärt om var det återkommande i budgetdebatten att LR högaktningen struntat i lagtingets vilja.
Så det återstår att se om det blir något gehör för önskemålen om lagändringar och kompensation till kommunerna.
Landskapsregeringen må ha spacklat över de stora sprickbildningar som uppstod under budgetdebatten i lagtinget, men grundproblemet kvarstår.
Regeringen Thörnroos är ett illa fungerande lag som inte har visat på förmåga att kunna formulera en tydlig vision om framtidens Åland.
Majoriteten i finans- och näringsutskottet understryker den bilden med sitt betänkande.
