Republikanerna ser ut att ta över representanthuset, vem som tar makten i senaten avgörs kanske först den 6 december när Georgia håller omval. Tisdagens mellanårsval blev en framgång för republikanerna – men långt från den stora röda våg som många hade förutspått.
Tvärt om klarade sig demokraterna förhållandevis väl jämfört med tidigare mellanårsval då en demokrat styrt i Vita huset.
Anledningarna till att den röda vågen blev mer av en krusning är två. Den första är att unga väljare röstade i större numerär än vanligt, och de lade i stor utsträckning sina röster på demokrater.
Den andra anledningen heter Donald Trump. Den tidigare presidenten stöttade runt 300 kandidater i valet och de flesta vann sina val, men den kanske mest profilerade föll tungt.
Tv-läkaren Mehmet Oz skulle bärga den viktiga staten Pennsylvania åt republikanerna och Trump höll ett av sina gigantiska valmöten tillsammans med den välkammade doktorn. Men demokraternas John Fetterman tog hem delstaten och av bara farten förlorade också Trumps skyddsling Doug Mastriano guvernörsvalet i staten mot Josh Shapiro med klara 56–42.
Enligt flera amerikanska valexperter fick Donald Trumps stora exponering och kraftiga hintande om att han kommer ställa upp i presidentvalet om två år demokrater som tänkt avstå att rösta att trots allt göra det.
Ett par dagar före valet sade Trump att han den 15:e kommer med en stor nyhet, vilket de allra flesta tolkat som att han då kommer annonsera sin kandidatur till presidentvalet.
Men frågan är hur han gör nu. Mellanårsvalet var den stora mätaren på hur starkt grepp Trump har över det republikanska partiet. Men missarna i Pennsylvania ger skenet av att Trump inte är så stark som han framstått.
När dessutom Ron DeSantis, som utpekas som Trumps främsta utmanare i partiet, tog en jordskredsseger i Floridas guvernörsval och stärkte sin ställning tog det hårt på likaledes Floridaboende Trump.
”Jag kommer berätta saker om honom som inte kommer vara smickrande. Jag vet mer om honom än någon, vid sidan av hans fru som är den som verkligen sköter hans kampanj”, sade Donald Trump om den möjlige utmanaren till Wall Street Journal i måndags.
Om den förre presidenten inte oroade sig för att bli utmanad av DeSantis skulle han knappast tagit till så pass hårda ord redan innan han själv kastat sin hatt i ringen.
Ännu återstår, som sagt, att se vilket parti som tar makten i senaten. Men den som framstod som allra gladast över valresultatet var president Joe Biden. Han konstaterade att demokraterna gjort ett helt okej val, att väljarna i flera statliga val sagt ja till aborträtten och att unga i stor utsträckning röstat på Bidens demokratiska parti.
Han var så pass glad att han sade att hans intention är att ställa upp för omval, men han tar det formella beslutet först i början av nästa år.
Möjligen ger det en del demokrater lite ångest. Biden har ifrågasatts under sina snart två år som president, och inom demokraterna rapporteras allt fler tveka inför om den äldsta presidenten i amerikansk historia klarar ytterligare en period i Vita huset. Han har flera gånger snubblat, både på orden på fötterna, och givit ett något förvirrat intryck vid andra tillfällen.
Å andra sidan finns det få naturliga arvtagare i demokraterna i dag. Vicepresident Kamala Harris har gjort en slät figur under mandatperioden och ses inte längre som det starka kort hon en gång var.
Och bakom henne är leden än tunnare vad gäller profilerade framtida ledare.
Än finns gott om tid för potentiella presidentkandidater i båda partier att träda fram, men just nu tyder mycket på att de två äldre herrar som stred för två år sedan kommer göra upp också två år framåt.
För trots att Biden tappat inflytande i kongressen och Trump tappat makt i sitt eget parti är de de främsta kandidaterna i presidentvalet. Det är kontentan av årets val.
För trots att republikanerna stärkt sin ställning i representanthuset var inte valet den styrkedemonstration man hoppats på.
Jonas Bladh
tel: 266 38
