Landskapsregeringen (LR) och rederierna satsar 540.000 euro på ett skattegränskontor med start från 2024. Under det treåriga projektet ska ett kompetenscentrum växa fram, dit företagare och privatpersoner kan vända sig med alla slags frågor som rör förtullning. Där arbetar en rådgivare som svarar på konkreta frågor här och nu, samt en sakkunnig som jobbar mer långsiktigt, sköter intressebevakning och samarbetar med företag och myndigheter.
En röd tråd ska bindas från företagen till politikerna på högsta nivå: företagare kan ta kontakt med kontoret, som kan ta kontakt med LR:s finansavdelning, som i sin tur kan ta kontakt med finska regeringen. Hittar man inte lösningar där kan det tas vidare till den gemensamma arbetsgrupp som finansministrarna Riika Purra (Sannf) och Roger Höglund (C) har tillsatt.
Skattegränskontoret blir en en utökning av LR:s nuvarande projekt med skattegränsrådgivning, något som har visat sig vara välbehövligt.
Under perioden juni till september hade rådgivaren Regina Lindström kontakt med 74 momsskyldiga företagare, åtta icke-momsskyldiga företagare samt 18 privatpersoner. De har fått hjälp med praktiska frågor som rör allt från regler och bestämmelser till koder och felmeddelanden i Tullens system.
Småföretagare som Ålandstidningen har pratat med beskriver hennes roll som ett stort stöd och många upplever att servicen har förenklat förfarandet.
Men det löser långt ifrån alla gissel som skattegränsen medför. Ålands 2.900 företag har fortsatt många olika utmaningar när det gäller import och export.
Förändringarna i tullreglerna i hela Europa har ökat byråkratin flerfaldigt, jämfört med det tidigare mera stabila läget som de åländska företagarna vant sig vid. Att tvingas lägga en tredjedel av sin arbetstid på att importera är ohållbart.
Nya hinder uppstår hela tiden. Dessutom väntar genomgripande förändringar när EU kommer med nya tullreformer.
– Ärligt tror jag kanske aldrig att den här frågan kommer sluta behöva arbetas med, säger näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) i Ålandstidningen den 4 oktober.
Även om skattegränsen upplevs som en belastning överväger fördelarna dess nackdelar.
Skattegränsen är en konsekvens av skatteundantaget, vilket är avgörande för att rederierna ska kunna upprätthålla den trafik i den omfattning som görs. Den är nödvändig för infrastrukturen till Åland.
Skattegränsen har tjänat Åland väl i alla år och kommer att fortsätta göra det. Vi måste leva med den.
Skattegränskontoret är ett konkret försök att göra skattegränsen så osynlig som möjligt. Det är ett handlingskraftigt initiativ av LR, Viking Line och Eckerölinjen. Satsningen känns ”på riktigt”, den görs på bred front, systematiskt och det finns en längd i projektet.
Det här borde ha införts för länge sedan, men bättre sent än aldrig.
Det är positivt att de åländska rederierna har insett sitt ansvar och finansierar halva projektet. Skattegränsen instiftades en gång för att skydda deras försäljning och de har dragit nytta av den i 27 år. Det är också ett sätt för dem att visa sin vilja att bidra till det åländska samhället.
– Vi är på samma lag som näringslivet, säger Eckerölinjens vd Tomas Karlsson (ÅT den 4 oktober).
Satsningen är ett bra och viktigt steg, men löser inte näringslivets alla problem med skattegränsen. Det är losec för näringslivets magsår, men operationen väntar fortfarande.
Linda Blix
tel: 26 637
