Upplevelsen av ensamhet, isolering och utanförskap växer. Det visar Röda Korsets undersökning Ensamhetsbarometern 2023, som publicerades i början av februari.
Andelen människor som känner sig ensamma i dag är fortfarande större än före coronabekämpningens påtvingade isolering. Av de 1.055 svarande, i åldrarna 15-84 år, uppgav 61 procent att de i dag känner sig ensamma åtminstone ibland.
Enkätens resultat pekar på att ensamhetsproblematiken är extra stor bland unga och unga vuxna. En tredjedel av alla 15–24-åringar svarade att de upplever utanförskap minst en gång i månaden.
På frågan vad man själv tror är orsaken till sin ensamhet svarade en fjärdedel att man har problem med att lära känna nya människor på grund av blyghet eller att man spänner sig i sociala situationer. 12 procent uppgav att dålig ekonomi hindrar dem från att delta i hobbyer eller verksamhet där de skulle kunna lära känna nya människor.
Varpu Salmenrinne, expert på arbete med ensamhet bland unga vid Finlands Röda Kors, kommenterar att det behövs en nationell kraftsamling för att motverka denna dystra utveckling. Det är viktigt att stärka självkännedomen, eftersom en fungerande relation till sig själv utgör grunden för alla andra relationer. Den egna familjens dynamik lägger grunden, men även barnomsorgen och skolan har viktiga roller i att skapa en trygg självkänsla. Men det förutsätter förstås att de förses med tillräckliga resurser för det.
Det uppkopplade samhället har som bekant gett oss alla möjligheter att var och en isolerade i vår egen bubbla bakom skärmen, kommunicera utan att behöva träffa någon ansikte mot ansikte. Avsaknaden av den mänsklig kontaktens anständighetsfilter leder lätt till urartade tonlägen och i sina värsta fall till hat och hot med högst reella effekter i det verkliga livet.
När psykiatern och författaren Stefan Krakowski, som specialiserat sig på incel-män, som upplever sig orättvist bortvalda av kvinnorna, och inte sällan uttrycker sin frustration i kvinnohat, gästade Ålands litteraturdagar i fjol var hans huvudbudskap att de flesta incels är ofarliga. Hatet de känner är huvudsakligen riktat mot dem själv, och inte mot kvinnor, sade han. Även om det hat som pyser ut i samhällsdiskussionen är ett stort problem.
I fängelser hyser även de mest förhärdade busar respekt för isoleringscellens tomhet.
Vår hjärna är helt enkelt biologiskt programmerad att sky ensamhet eftersom den i förlängningen är ett existentiellt hot.
”När det gäller ensamhet står vi i Finland nu vid en punkt där vi måste vidta ordentliga åtgärder. För närvarande är det ingen som har ansvaret för att minska ensamheten, och det här behöver åtgärdas med en nationell ensamhetsstrategi och åtgärder”, säger Maaret Alaranta, koordinator för social välfärd vid Finlands Röda Kors.
Så som de senaste årens oroande undersökningar om den ökande psykiska ohälsan bland åländska skolelever visat, finns ensamheten även här på Åland trots närheten mellan människor och det rika föreningslivet. Men vi har av samma skäl ovanligt goda förutsättningar att minska den. Bara vi är uppmärksamma och ser till att bjuda in.
Petter Lobråten
tel: 26 633
