151222 ,15122022 , 20221215 , Ställverket i Tingsbacka , kraftstation , el , elnät , vinter , kyla , elförbrukning , Kraftnät Åland
Foto:

Bild

Störningar i elnät och oansvarig energipolitik späder på politisk oro

Det begränsade energiutbudet i Europa pressar på och de politiska konsekvenserna börjar bli allt mer påtagliga.

Efter att vi i början av december fick vänja oss med rekordhöga elpriser så blev priserna på el något humanare under julen.

Stängda industrier, blåsigt väder och en vattenkraft som producerat för fullt ledde till att vi kunde se en temporär sänkning av elpriser. Priser som efter helgerna nu återigen beräknas stiga.

Inte mycket har spelat Europa i händerna när det kommer till elpriset. Höga gaspriser, krig, problem med kärnkraftverk i Finland, Sverige och Frankrike samt en havererad tysk energipolitik medför att hela systemet är i obalans.

I kölvattnet av det höga priserna ser vi även politiska utspel som avlöser varandra. Samtidigt sitter Vladimir Putin i Ryssland och hoppas att det hela ska leda till ett mer splittrat Europa som därmed ska stärka Rysslands position. Ett stort ansvar ligger således på oss alla att inte låta oss dras med i den rådande energikalabaliken.

Det blir allt tydligare att vi förutom höga priser löper risk för strömavbrott i vinter.

Mariehamns energi, Kraftnät Åland och Ålands elandelslag gick strax innan jul ut och informerade om att det råder höjd beredskap för störningar i elnätet. Kort sagt kan det inte uteslutas att vi får ett scenario där delar av Åland under perioder drabbas av strömavbrott när elnätet kopplas bort 1-2 timmar åt gången.
Risken för att det ska inträffa är enligt bolagen liten, men inte heller obefintlig. De uppmanar oss därför att minska användningen av el under tiderna måndag till fredag kl. 8-11 och 16-19 och flytta den till andra tider. En liten insats som vi alla kan tänka på i vår vardag.

Även om vi på ett individuellt plan kan göra mycket för att minska belastningen på elnätet och minska risken för bortkoppling är den politiska dimensionen av krisen kanske än mer intressant. Dels på grund av år av direkt oansvarig energipolitik där kärnkraft åsidosatts och där Europas beslutsfattare gjort oss beroende av rysk gas. Men även för att de politiska konsekvenserna av den förda politiken sträcker sig långt utanför de enskilda länderna och inte minst konsekvenserna politiken har på andra delar av samhället.
Under det svenska valet och i dess efterdyningar har vi sett hur energilöften avlöst varandra och hur partierna i sann populistisk anda, oavsett färg, försökt hitta nya röster genom löften om olika el-bidrag. En rumba som numera även syns i Finland när det vankas valår.

Finlands regering har nämligen beslutat om universella, retroaktiva engångsersättningar för privatpersoner som drabbas av höga elpriser i november och december. Man har dessutom besluta utreda ett så kallat ”elpristak”.

Finska regeringen har tidigare fört en klok energipolitik när det kommer till stöd genom momsändringar och sparkampanjer.

Valfläsket som nu levereras är däremot en politik som medför att penningpolitik och finanspolitik drar åt olika håll. Något som förvärrar situationen och smittar av sig till andra delar av samhället och leder till än en mer restriktiv penningpolitik. Kort sagt späder det bara på krisen.

Utåt hösten går även Åland in i valtider och vi får hoppas att våra åländska politiker inte drabbas av samma sjuka som politiker i öst och väst.

För hur vi än vrider och vänder på det får vi brottas med höga energipriser även de kommande vintrarna. Då hjälper inte kortsiktiga subventioner, som dessutom förvärrar energibristen och späder på inflationen, för att locka till sig röster. Nej, då krävs ansvarsfull framåtriktad politik där vi ser på olika lösningar för att råda bot på krisen i närtid och i framtid. Inte minst behöver vi alla vara med och bidra genom att minska energiförbrukning och hushålla med elen. Där finns lösningen – inte i ytterligare subventioner eller retroaktiva stöd.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss