Sedan regeringsprogrammet presenterades efter lagtingsvalet har ålänningarna väntat på en politisk omställning, det var vad majoriteten av väljarna röstade för. Och det var vad som utlovades i valkampanjen.
Särskilt Centern och Obunden samling gick till val på att riva upp kommunreformen, avstyra kortruttsplanerna genom att bygga en tunnel, och återställa landskapsandelarna till kommunerna.
Hittills har kommunreformen skrotats, en elhybridfärja är avbeställd och landskapsandelarna höjs en del. Gott så, såklart, att man lever upp till vad man lovat sina väljare.
Men var är tankarna framåt? När en större reform rivs upp måste man ha ett alternativ, eller i alla fall en idé om hur det specifika problemet ska tacklas i stället.
LR menar att deras kommunpolitik öppnar för frivilliga samgåenden i mer valfria konstellationer. Om något händer frivilligt återstår att se – alla som erbjuds gå ihop med Sottunga säger hittills nej.
Som ersättning för ett av de gamla fartyg som i dag trafikerar skärgården vill LR ha en fullmakt av lagtinget att köpa in en begagnad färja med dieselelektrisk framdrift. Det skulle minska utsläppen på en enskild trafiklinje, men något större helhetsgrepp för skärgårdstrafiken finns inte.
Som betraktare av den dagliga politiken, med de sporadiska höjdpunkterna i form av budgetar och tilläggsbudgetar, får man bilden av att det inte händer särskilt mycket alls. Eller kanske snarare att LR inte vill särskilt mycket alls.
Vid lagtingets frågestund på onsdagen fick lantrådet Veronica Thörnroos (C) en fråga om just LR:s politiska ambitioner och idéer. Hon svarar att det regeringsprogram som LR tagit fram är ”väldigt gott”. Det är ett regeringsprogram som redan från början mottogs med kritik för att sakna tydliga mål.
Sedan hänvisar hon till pandemin.
Att en coronapandemi slagit till som drabbat hela världen är det ingen som har missat. Det är också en legitim förklaring till att större politiska reformer har fått stå tillbaka för att ge utrymme, tid och resurser för akutåtgärder.
Det är inte kontroversiellt. Det är ingen som saknar förståelse för det. Men vi kommer till en punkt där orden ”pandemi” och ”corona” inte fyller någon annan funktion än att de är något praktiskt att gömma sig bakom.
Beslut om ekonomiska krispaket till ett blödande näringsliv är naturligtvis livsviktiga, men det är heller ingen som sagt något annat.
Någon gång måste LR komma till insikt om att det behövs vanligt politiskt agerande parallellt med krisinsatserna. Samhället står inte still, även om de tidiga stängningstiderna för offentliga utrymmen, begränsat antal gäster och människors generella försiktighet kanske ger den bilden.
Det åländska samhället behöver modiga – konkreta – politiska beslut. Alternativ till den politik väljarna röstade bort för snart två år sedan. Det hör till uppdraget som regering.
Att sitta och hoppas på att vinna makten på nytt genom att inte förarga väljarna, och hellre göra ingenting än att göra något som i väljarnas ögon visar sig vara fel, är inte värdigt en regering.
Det är inte att ta ansvar, och det är inte att stå för sin politik.
LR närmar sig halvtid vid makten. Att bara riva upp en del av de reformer den förra LR arbetade med under förra mandatperioden – utan att lägga fram några egna alternativ – och strössla med snabba och tillfälliga pandemiåtgärder duger inte då.
Tuffa beslut och politiskt mod är en del av jobbet, LR.
