Joe Biden har intagit en mycket låg profil under sina första månader i det ovala rummet. Budskapet har varit ”mycket verkstad och lite snack”. Förvisso har han presenterat ett enormt krispaket för kongressen, men ändå har de förväntade svallvågorna snarare blivit krusningar.

Men nu kommer presidenten att ställas på prov.

I och med den snabbt och våldsamt eskalerade konflikten mellan Israel och Palestina vänds också blickar mot Washington för att se hur USA, normalt Israels viktigaste bundsförvant, agerar. Hittills har Vita huset manat till nedtrappning och lugn, men samtidigt tagit en klar proisraelisk hållning i och med att man stoppade en FN-resolution som fördömde våldet.

Biden har också en knepig situation att hantera rent politiskt. Opinionen i USA är mycket pro-Israel, och under den förra mandatperioden ökade det amerikanska stödet för Israel dels genom Donald Trumps beslut att flytta ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem, dels genom att USA lyckades få ett antal arabstater att skriva under avtal där man intagit en betydligt mer vänskaplig attityd till Israel.

Det ökade amerikanska stödet för Israel under Trump flyttade ribban för relationen länderna emellan. Om Biden nu väljer en, om så bara aningen, mer Israelkritisk hållning kommer det att hållas emot honom i den amerikanska debatten.

Å andra sidan vill Bidenadministrationen, precis som alla amerikanska administrationer sedan Israel bildades, skapa en varaktig fred i mellanöstern. Att ensidigt ta ställning för Israel kommer inte att åstadkomma detta.

Joe Biden är således klämd mellan sköldarna, samtidigt som världen hoppas att USA ska ta ledartröjan i världssamfundets försök att deeskalera den våldsamma utvecklingen och stoppa dödandet.

Konflikten blir Bidens första stora utrikespolitiska prövning. Han måste tassa på tå för hemmaopinionen, visa ledarskap för att befästa den nygamla ordningen där USA ska leda världen och samtidigt vinna de inblandade parternas förtroende tillräckligt för att lugna ned situationen.

En mycket svår uppgift – och då har vi inte ens gått in på hur den här konflikten påverkar det mycket känsliga läget mellan USA och Iran, där länderna står bakom varsin part i Israel-Palestina-konflikten.

Men det är inte bara i utrikespolitiken Biden riskerar att få problem. Under måndagen meddelade USA:s högsta domstol att man kommer att pröva delstaten Mississippis stränga abortlagar. Det innebär att den i USA vansinnigt känsliga frågan om rätten till abort plötsligt är vidöppen.

Få frågor är så splittrande i amerikansk politik som just abortfrågan. Hittills har HD:s utslag i fallet Roe v. Wade från 1973 varit vägledande. Den domen slog fast att fri abort ingår i rätten till privatliv och skyddas av konstitutionen.

Men den republikanska, kristna, högerns våta dröm har i snart 50 år varit att riva upp domen. I och med att Donald Trump fick tillfälle att tillsätta tre konservativa domare har HD nu en konservativ majoritet, vilket får republikaner och abortmotståndare att hoppas på en ny dom med ett annat resultat.

För Joe Biden är abortfrågan mycket viktig. Ett av hans uttalade mål med sitt presidentskap har varit att återställa de inskränkningar som Trump införde, som att hjälporganisationer inte får propagera för abort om de vill kunna ta emot statliga pengar.

Nu kommer abortfrågan att ställas på sin spets i och med HD-prövningen. Frågan är hur Biden hanterar den.

Efter en fem månader lång och lugn inledning på sitt presidentskap ställs nu Joe Bidens ledarskap på sina första riktigt svåra prov. Och trots att bara fem månader har gått kan dessa två frågor mycket väl vara de som definierar hela hans presidentskap.