Ledaringress:När ungdomar engagerar sig i debatten, då ska vi lyssna.
Det senaste exemplet på unga som höjer rösten är elevrådet i Strandnäs skola som på ett föredömligt sätt ifrågasätter varför antalet prov skiljer sig mellan stadens skolor.
Ingress:
Som Ålandstidningen berättade i tisdagens tidning har elevrådet i Strandnäs skola reagerat på att antalet prov i de högre klasserna skiljer sig markant mellan den egna skolan och Övernäs skola i samma distrikt. På sitt senaste möte diskuterade elevrådet frågan och protokollet från mötet togs upp på Mariehamns bildningsnämnds möte på tisdagskvällen.
Till Ålandstidningen säger elevrådet att Strandnäseleverna upplever att de inte får tid för återhämtning mellan proven eftersom de duggar så tätt. De efterlyser bland annat fler inlämningsuppgifter och egna arbeten för att lätta på bördan.
Det är bara att lyfta på hatten för elevrådets agerande i den här frågan. Man inte bara visar på problemet – dessutom med faktaunderlag i form av jämförande siffror mellan Strandnäs och Övernäs – utan man presenterar också en konkret lösning. Här handlar det med andra ord inte bara om gnäll för att skolan stjäl för mycket tid. Ungdomarna är måna om att få en god utbildning, men de anser att upplägget kan se ut på ett annat sätt. Och de berättar på ett föredömligt sätt hur.
Elevrådets engagemang kring sin egen och kompisarnas skolgång bådar gott för framtiden och demokratin. De ungas röster i samhällsdebatten behövs. De får gärna vara högljudda, obekväma och ifrågasätta gamla sanningar. Nöjda ja-sägare skapar ingen utveckling. I dagens samhälle är det mer än någonsin viktigt med ett kritiskt förhållningssätt. Det ska vi uppmuntra.
Vuxna kan, och ska, givetvis fatta de stora besluten, men vi vet de facto inte allt. Att lyssna på dem som berörs är en bra början. Detta, tillsammans med den egna kunskapen och erfarenheten, är ofta ett bra underlag för beslut.
Och de styrande lyssnar. Bildningsnämndens ordförande Henrik Boström (MSÅ) säger i gårdagens tidning att man nu ska jämföra provlistorna mellan skolorna. Han noterar att skriftliga prov är ”gammaldags”, och kanske har han rätt? Kunskap kan mätas på flera olika sätt.
Naturligtvis är det av största vikt att eleverna i utbildningsdistriktet, i det här fallet Mariehamn, har en någorlunda jämlik arbetsbörda. Inte minst med tanke på att eleverna förväntas ha samma grundkunskaper när de studerar vidare. Och på en så liten ort som Åland borde man också kunna kräva att samtliga grundskolor har en likartad inställning till arbetsmängd för att ge bästa möjliga förutsättningar för gymnasiestudier.
Samtidigt vet vi att allt inte handlar om skolan. Dagens unga mår allt sämre. Pressen och stressen att prestera är stor i alla möjliga sammanhang, inte bara i skolan. Precis som i vuxenvärlden handlar mycket om att du ska vara lyckad – det är i alla fall vad vi inbillar oss och på olika sätt strävar efter.
Strandnäseleverna lyfter också det här. Ska du satsa på en idrott krävs inte bara att du är på träning de flesta vardagar, du ska även åka på resa när det är helg. När finns tid för återhämtning?
Att kombinera skola och fritidsintressen är förstås fullt möjligt med en god planering, men det är inte konstigt att ungdomarna upplever att varken tiden eller de själva räcker till. Någonstans mellan träning och skola måste de kunna hämta andan och bara vara. Umgås kravlöst med vänner eller ligga i sängen och glo på en skärm, precis på samma sätt som vi vuxna ibland kastar oss i soffan efter en hektisk arbetsdag och gör precis ingenting.
Alla barn har rätt till en god grundutbildning, det är något av det finaste samhället kan ge dem. Därför måste skolan också få ta tid och ställa, vad elever ibland upplever som, höga krav. Att gå i skolan handlar inte bara om att inhämta kunskap, utan också om att lära sig följa regler och ta ansvar.
Men även om vi har en utbildning i toppklass på Åland måste den, precis som all annan verksamhet, kunna ifrågasättas i strävan att bli ännu bättre. Och det är just det elevrådet i Strandnäs nu gör.
Sandra Widing
tel: 26697
