Du, som slår din fru. Ja, just du. Vad är det som gör att du tar dig den rätten?

Kom hon för sent hem från jobbet? Hade hon köpt abborrfiléer fast du uttryckligen beställde gös? Har hon glömt att ta ut soporna eller använder hon för mycket parfym? Kanske bäddar hon slarvigt eller låter barnen sitta framför Ipaden för länge.
Eller hade du bara en dålig dag på jobbet och gick lite för långt när hon började tjata om sportlovsresan? Inte hennes fel förstås, men någonstans måste du ju få utlopp för din frustration. Kan hon inte se att du behöver vara ifred?
Och en liten knuff är väl inte så farligt. Eller en örfil. Det är ju inte så att du gör det varje dag. Och du älskar ju henne, det vet hon. Borde hon inte vara glad för att du lagade middagen i går när hon var så trött? Du är ju egentligen en schysst typ.

I dag, den 25 november, är det FN:s dag mot våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Finländska kvinnor utsätts ”betydligt mer” för våld än sina europeiska medsystrar, enligt en undersökning som EU:s byrå för grundläggande rättigheter gjorde 2014. Enligt rapporten har 53 procent av de finländska kvinnorna utsatts för psykiskt våld av antingen sin nuvarande eller en tidigare partner. 30 procent har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner.
Enligt uppgifter som Mariehamn Zonta Club publicerar i en insändare i dagens tidning dödas mellan 13 och 25 finländska kvinnor årligen av sin partner eller ex-partner. Siffrorna är svåra att ta in.
Och du, just du som slår din fru, tycker du att det här är okej? Eller framstår dina slag och knuffar som rätt futtiga i jämförelse? Det finns ju trots allt de som går mycket längre.

2014 lade Svenska Kvinnoförbundet inom Svenska folkpartiet fram en motion om ändring av straffpraxis gällande våld i nära relationer med Sverige som förebild. I Sverige infördes brottet grov kvinnofridskränkning i brottsbalken 1998. Detta innebär att flera enskilda, i sig straffbara handlingar, tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Kränkningarna måste ha skett inom ett tidsintervall av sex månader, men kvinnan måste inte i detalj kunna redogöra för var och en av dem. Lagen är utformad för att underlätta åtal mot en man som upprepade gånger kränkt en närstående kvinna.

I Finland utgörs straffet av det grövsta brottets straffskala, vilket innebär att maxstraffet för till exempel misshandel är detsamma oberoende av om det rör sig om två eller flera fall.
Motionen kom aldrig längre än till partidagen, där det beslutades att SFP:s representanter i riksdag och regering skulle verka för ”att utreda hur den finska strafflagen bättre kan ta hänsyn till det komplexa fenomenet våld i nära relationer, och vidta behövliga åtgärder”.
Nu har det gått snart åtta år, och lagstiftningen stampar på samma ställe.

I Sverige, som man faktiskt får se som ett föregångsland när det gäller lagstiftningen om våld i nära relationer, instiftades barnfridsbrott i brottsbalken i juli i år. Det innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brottsliga handlingar, så som vålds- och sexualbrott, i en nära relation. Detta grundar sig i forskning om att barn som bevittnar våld löper ökad risk för att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa både på kort och lång sikt.

Du hade tur att den finländska lagstiftningen fortfarande är så slapp. Du dömdes för lindrig misshandel till dagsböter. Värre straff än så fick du inte – trots att du är en av de personer din fru ska känna sig allra tryggast med, och trots att misshandeln skedde i ert gemensamma hem, en plats där hon inte ska behöva känna varken oro eller rädsla.