I den svenska tryckfrihetsförordningen, som instiftades år 1766 då Åland och Finland var en del av det svenska riket, grundlades det vi i dag kallar offentlighetsprincipen. Den går, kortfattat, ut på att allt som kan vara offentligt ska vara offentligt så att medborgarna, skattebetalarna, ska kunna granska de beslut som fattas.
Även i dag skyddas offentlighetsprincipen i Finlands grundlag, och i landskapslagen om offentlighet. Det kan möjligen tyckas som att det inte är så mycket att yvas över att myndigheter eller andra offentliga instanser från tid till annan hemlighåller enskilda dokument utan att lagen ger dem tillåtelse för det, eller att man fintar lagen genom olika tidsfördröjande åtgärder eller att man organiserar verksamheten på ett sätt som gör att man kringgår lagen.
Men det är en av de där frågorna som alltid är värd att strida för. Varje gång en mindre inskränkning av fri- och rättigheterna görs med skäl som att det är mer bekvämt, det gör arbetet lättare eller skapar för stunden bättre förutsättningar för att utföra en specifik uppgift, varje gång urholkas rättigheterna.
Och för varje liten urholkning växer hålet, och vi ger bort rättigheter till andra att fatta beslut utan vår inblandning.
Vad har då denna aningen högtravande utläggning att göra med Ålands radio och tv? Mycket, är svaret. Ålands radio och tv är ett bolag helägt av landskapet. Det styrs genom ägarpolicy och direktiv av den minister som utsetts att handha bolaget, för närvarande vice lantrådet Harry Jansson (C).
Som varandes ett public service-bolag är det förvisso speciellt i det att politiker inte på minsta sätt ska lägga sig i det mycket viktiga arbete som redaktionen gör. Men icke desto mindre är bolaget som organisation landskapsägt och skattefinansierat.
Därmed står det i landskapsregeringens ägarpolicy att den också omfattar Ålands radio och tv. Och i policyn står att i landskapsägda bolag ska samma offentlighetsprinciper råda som i resten av den offentliga verksamheten i landskapet.
När styrelseordförande Magnus Lundberg (C) i måndags tog beslut om att namnen på de sex som sökt vd-tjänsten och de två (det uppgavs först tre) som sökt tjänsten som redaktionschef och ansvarig utgivare skulle hemlighållas bröt han mot ägarpolicyn.
Till Ålandstidningen sade Lundberg att han tolkade lagen så att han hade rätt att göra så. Och det stämmer. Trots löfte om att en förtydligande lag ska komma som reglerar kraven kring offentlighet i offentligt ägda bolag, har LR inte levererat någon och kommer heller inte hinna gör det före valet nästa år.
Men det innebär inte att en styrelseordförande för ett landskapsägt bolag lika gärna kan välja en öppen väg, vilket också Magnus Lundberg gjorde fyra dagar efter det första beskedet. Då offentliggjordes fem av de sökande till vd-posten. Men fortfarande är tre namn hemliga.
Magnus Lundberg och styrelsen för Ålands radio och tv gör inte bara öppenheten och demokratin en björntjänst med sitt hel- eller halvhemlighetsmakeri.
Man ställer också det egna bolaget i dålig dager, och det är det sista en styrelse och dess ordförande ska göra. För till skillnad från alla andra bolag, privata eller offentligt ägda, är Ålands radio och tv just ett radio- och tv-bolag.
Ett bolag som producerar journalistik och har det fantastiskt fina uppdraget att i skattebetalarnas tjänst granska makten. Det gör man bäst i ett samhälle som anammat tanken på öppenhet och att offentligt beslutsfattande ska vara lättillgängligt för medborgarna.
Paradoxen när Ålands radio och tv:s styrelse gör det svårt för sina egna journalister, och alla andra journalister, är total. Ingen skugga ska dock falla på kollegorna på redaktionen, de har sökt samma information som vi på Ålandstidningen och fått samma svar.
Däremot leder ”fallet” Ålands radio och tv till behovet av en ny debatt om offentlighet, problemet som uppstår när offentlig verksamhet bolagiseras och vad det här betyder för det åländska samhälle vi betraktar som öppet.
För hur stor blir öppenheten till slut, när det tas små beslut som dessa som alla urholkar ålänningarnas rättighet till insyn i den verksamhet deras skattepengar betalar?
Jonas Bladh
tel: 266 38
