Sedan 2021, då Elin Lindqvist bytte från funktionell fitness till tyngdlyftning, har utvecklingskurvan stadigt pekat uppåt för åländskan. Men förra året åkte hon på en nitlott efter att ha misslyckats kvala in sig till finska mästerskapen. Och inför årets tävling trodde hon att allt var klappat och klart redan i höstas, efter att ha klarat kvalgränsen på veteran-VM.

Men det stämde inte.

– Jag hade gått ner till 59-kilosklassen och klarade av den gräns som var satt, men sedan visade det sig att det blivit ett misstag och att fel vikt hade angetts.

Besvikelsen var stor men hon knöt näven och gav sig sjutton på att klara av det. Tonerna från nyårsfirandet hade knappt hunnit klinga av när hon den 2 januari nådde det uppställda målet, på en kvaltävling i Helsingfors.

– Det blev verkligen en revanschkänsla då jag fixade det.

Dessförinnan hade hon flera månader av intensivt tävlande bakom sig för att klara den magiska gränsen, tid som annars hade använts till att bygga upp kroppen för att toppa formen.

– Jag hann inte gå tillbaka till grunderna för att bygga styrka. Men efter tävlingen i Helsingfors tog jag det lite lättare och lät kroppen komma ner i varv och jobbade på de obalanser som uppkommer då man trycker på ganska hårt.

Känningar i ett knä

Bland annat har hon haft känningar i ett knä, men det har inte hindrat henne från att sakta men säkert stegra upp träningen.

– Efter att jag tog det lite lugnare har det visat sig att jag, nu när jag börjat bygga upp vikterna, känner mig starkare. Jag har inte känt mig stressad över att behöva trycka på under träning.

Tiden från att ha klarat gränsen till det kommande deltagandet i FM har varit relativt knapp. Men det är inte någonting som har oroat henne.

– Jag har tränat så pass länge att jag vet att styrkan finns där och det tar inte många veckor för mig att ta fram den.

Hur känns kroppen, är du formtoppad lagom till mästerskapet?

– Överlag känns den bra. Jag har satt några personbästan de senaste veckorna. Samtidigt har jag och min tränare upptäckt, efter att ha testat olika träningsmetoder, att jag svarar bäst på lite mindre träning – även om det ändå är ganska mycket, säger hon roat.

Balans i träningen

Hon berättar att det märks att det tar längre tid att återhämta sig i takt med att åren tickar på, därför är det viktigt att hitta en balans i träningen.

– Jag känner mig självsäker i att jag har lyften i mig. Jag är verkligen en tävlingsmänniska, så när det väl gäller presterar jag ofta på topp.

Nu ska hon mäta sig med de absolut bästa i 59-kilosklassen som avgörs i Karleby. Dessutom skriver hon historia som förste ålänningen att någonsin delta i tyngdlyftnings-FM.

Hur känns nerverna?

– Jag har alltid nerver, men jag försöker se dem som något positivt. Är man lite nervös betyder det att det man ska göra är viktigt för en. Men ibland kan de ta över lite, det beror på tävlingen och dagsformen.

Vad hoppas du nå för resultat, rent viktmässigt?

– För rycket hoppas jag sätta någonstans kring 67–68 kilo. Vad gäller stöt har det gått rätt bra på slutet, och där hoppas jag nå personbästa på tävling. Det hade varit roligt att komma över 85-kilosgränsen.

Vad gäller eventuell chans till medalj har hon en pragmatisk inställning.

– Vi är fem–sex personer som är i den lägre halvan av gruppen, och jag hoppas hamna någonstans i mitten. Det finns de som går in på ingångsvikter som är ”out of my league”, men vi vet förstås inget förrän på fredag.

Elin Lindqvist har dessutom planen klar för sig: Chansa inte.

– Mitt fokus kommer vara att försöka sätta bra lyft och göra smarta val, inte gå ”crazy” – det sparar jag i så fall till sista lyftet.