Andra kvartalet 2024 har de högsta utsläppen för ett andra kvartal sedan 2021. Även första kvartalet 2024 stack ut med en stor ökning, enligt Johanna Takman, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.
Det kan variera lite grann mellan år och kvartal, men just de här två kvartalen har stuckit ut i tidsserien.
SCB noterar att det som hänt mellan de två kvartalen är reduktionsplikten, men kan inte bekräfta att den bidragit till ökningen.
Troligast förklaring
För Mathias Fridahl, expert på klimatpolitik och lektor vid Linköpings universitet, är sambandet uppenbart.
Ökningen är en effekt av den sänkta reduktionsplikten, det är den allra troligaste förklaringen till ökningen i transportsektorn.
Det kommer också att bidra till att det blir ännu svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden gentemot EU eftersom transportutsläppen är så pass viktiga för våra möjligheter att nå våra EU-mål.
Jämfört med andra kvartalet i fjol var ökningen 5,6 procent. Detta trots att svensk BNP (den samlade produktionen av varor och tjänster) bara ökade med en procent under perioden. Därmed ökade utsläppen med 4,5 procent per andel produktion i svensk ekonomi.
Byggindustrin ökar mest
Hushållen, byggbranschen och transportsektorn står för de största utsläppsökningarna. Allra störst ökning var det inom byggindustrin, plus 28 procent, "framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel", skriver SCB.
"Utsläppsökningarna från byggverksamhet, hushåll och transportbranschen kan kopplas till ökade leveranser av fossil diesel vilket har visats av månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik", skriver SCB.
Anledningen är att reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel i framför allt diesel sänktes kraftigt, från 30,5 procent till 6 procent, vid årsskiftet 2023/2024. Nästa år höjs reduktionsplikten igen, men Mathias Fridahl tycker det är svårt att sia om vilka effekter det kommer att få.
Förutom biobränslen ingår även publika laddstolpar så effekten av den nya reduktionsplikten är lite svårberäknad.
