Nästa år räknar Konsumentverket med att hushållens kostnader i princip kommer att ligga stilla jämfört med i år.
Det är ett trendbrott. Prognoserna, som myndigheten tar fram på uppdrag av regeringen, brukar generellt räkna med stigande utgifter varje år. Året efter det att kriget i Ukraina bröt ut ökade de kraftigt när inflationen skenade.
Det har varit rejäla uppgångar på många områden de senaste åren. Det ser vi inte längre, säger Kristina Difs, utredare på Konsumentverket.
Sjunkande elpriser
Kostnaderna för bland annat personlig hygien, möbler och husgeråd väntas sjunka. Likaså elpriserna.
Sedan vet man inte om det blir jättekallt och om något kärnkraftverk strejkar, säger Difs.
Utgifter för vatten och avlopp och hemförsäkringar väntas däremot öka. När det kommer till livsmedel väntas utgifterna i princip vara desamma.
Konsumentverkets prognos beräknar ungefär 40 procent av hushållens kostnader och utgår från vad som behövs för att leva "ett bra vardagsliv". Stora poster som bostad och transport ingår inte.
Individuella skillnader
Hushållsprognosen används bland annat av regeringen som en del av underlaget för att ta fram en riksnorm för försörjningsstödet. Den används också av många banker som en del av deras "kvar att leva på"-kalkyler vid bolån.
Kristina Difs betonar att det rör sig om uppskattade värden, och att kostnaderna på till exempel livsmedel ser olika ut för olika hushåll.
Vi utgår från normalpriser på en fyraveckorsmatsedel som vi har tagit fram tillsammans med Livsmedelsverket. Är man bra på att köpa på rabatter kan man få ned kostnaderna, säger hon.
