"Vem betalar" heter rapporten från Sveriges museer, som visar att kulturverksamheterna runt om i landet till stor del finansieras av offentliga medel, entréer, försäljning och uthyrning. De flesta har också någon form av kompletterande finansiering, som donatorer, sponsorer eller bidrag från vänföreningar, enligt svaren från de 191 chefer som tillfrågades.
Bland dem som i högre grad får offentliga medel i rapporten svarar 52 procent att det ekonomiska läget är sämre inför 2025 än inför 2024. Bland de övriga är det hela 68 procent som ser ett sämre utgångsläge inför i år.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) vill stärka den privata finansieringen av kulturområdet, men har sagt att det inte är ett skäl att försvaga den offentliga finansieringen.
Många i rapporten är positiva till mer finansiering från annat håll, men de flesta uttrycker oro för att det offentliga stödet då fortsätter att urholkas. Man tror också att annan finansiering riskerar konstens frihet samt hotar utbudet och den smalare kulturen.
"En stark offentlig finansiering är avgörande för att kulturlivet ska kunna utveckla kompletterande finansiering", inskärper Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer och Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst i en kommentar till rapporten.
