Avslöjandena om Henrik Landerholm blev till slut en för stor belastning för statsminister Ulf Kristersson (M). Förundersökningen mot Landerholm ökade pressen ytterligare på regeringen, konstaterar Jonas Hinnfors som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Det är inte konstigt att beslutet kommer, det finns de som menar att det har tagit extra lång tid eftersom de är gamla barndomsvänner, men det är svårt att avgöra. När den här typen av händelser blir långdragna brukar det nästan alltid sluta så här, säger Hinnfors.
"Satte ner foten"
Han tror inte att avslöjandena om Landerholm ger några större avtryck i väljarkåren, mot bakgrund av att tidigare skandaler inte har fått faktiska konsekvenser för enskilda partier så snart de ansvariga har lämnat sina tjänster.
Det händer väldigt lite med tillit för eller röstbenägenhet för olika partier när punkt har satts. Det är svårt att veta om punkt har satts här, men antagligen. Även om det skulle framkomma fler uppgifter har regeringen satt ned foten, säger Hinnfors.
Möjlig comeback
Henrik Landerholm har en lång karriär bakom sig, bland annat som Sveriges ambassadör i Lettland och Förenade Arabemiraten, samt som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.
Jonas Hinnfors bedömer att det är möjligt för Landerholm att komma tillbaka i någon form om förundersökningen läggs ned, men troligtvis inte i rollen som nationell säkerhetsrådgivare.
Det beror alldeles på vad som kommer fram naturligtvis, men mellan tummen och pekfingret är det nog inte så det brukar gå till. Man kan komma tillbaka i olika roller, men kanske inte till den man just har petats från, säger Hinnfors.
