Man har ett slags lydnadsförhållande, i det ingår att man inte får dölja viktig information, sedan ligger det i sakens natur att man inte kan springa till ansvarig minister med allt. Men om man medvetet beslutar sig för att vissa uppgifter inte ska gå vidare till regeringen och ansvarigt statsråd så låter det som ett regelbrott i mina öron, säger Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet.
Ingår i uppdraget
Han betonar att han inte kan uttala sig specifikt om Susanne Ås Sivborg och Expressens uppgifter om att hon underlåtit att informera Regeringskansliet om säkerhetsläckor i myndighets e-tjänst.
Men rent generellt är de allra flesta statliga myndigheter underställda regeringen, bland dem finns Lantmäteriet, och det ingår i uppdraget att hålla regeringen informerad om viktiga saker, förklarar han.
Är det ett allvarligt regelbrott att undanhålla information?
Det beror på vad saken gäller. Ju viktigare frågan är desto allvarligare är regelbrottet, säger Nergelius.
Säkerhetsaspekter
Han drar paralleller till Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren, som tvingades lämna sin post i januari 2017 efter det att myndigheten brutit mot flera lagar och regler när icke-säkerhetsprövade tekniker i utlandet fått tillgång till känsliga register.
I fallet med Transportstyrelsen var det fråga om att gällande regler inte hade följts, och där tillkom att det fanns saker som hotade rikets säkerhet. Om jag har förstått rapporteringen rätt så finns även här sådana säkerhetsaspekter, säger Nergelius.
