Enligt FN dog minst 33 443 civila i konflikter i fjol, en ökning med 72 procent mot 2022. Av de drabbade steg andelen kvinnor till runt 40 procent – en fördubbling – och andelen barn var tre av tio döda.
"Framgångar som nåtts de senaste årtiondena försvinner framför våra ögon", säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.
Sima Bahous, chef för FN:s enhet för kvinnors egenmakt och jämställdhet, UN Women, säger att trenden är en del av "ett större krig mot kvinnor".
Kvinnor fortsätter att betala priset för männens krig, säger hon.
Att medvetet rikta in sig på kvinnors rättigheter är inte unikt för konfliktdrabbade länder men är ännu mer dödlig i den miljön.
Under 2023 registrerade FN över 170 väpnade konflikter. Uppskattningsvis 612 miljoner kvinnor och flickor bodde inom fem mil från dessa konflikter.
Antalet rapporterade fall av sexuellt våld mot kvinnor i de drabbade områdena ökade med 50 procent. Bara i Kongo-Kinshasa rapporterades över 123 000 fall av sexuellt våld.
"Förövarna åtnjuter fortsatt i stort straffrihet", konstaterar rapporten.
Samtidigt faller en annan siffra – den om kvinnors deltagande när avtal sluts i konflikthärdar. Bara 1,5 procent av fjolårets alla freds- eller säkerhetsavtal undertecknades av kvinnor, undantaget flera avtal i Colombia.
"Makt och beslutsfattande gällande fred och säkerhet avgörs i överväldigande hög grad av män, och framstegen har varit besvärande små vad gäller att få slut på straffrihet för de som begår grymheter mot kvinnor och flickor", skriver rapportförfattarna.
