Georgisk dröm meddelar att man ska ersätta en hårt kritiserad lag som tvingar icke-statliga organisationer och medieorganisationer att registrera sig som "organisationer som arbetar för en främmande makts intressen" om de får minst en femtedel av sin finansiering från utlandet.
Införandet av lagen i maj i fjol blev startskottet för dagliga gatuprotester, fördömanden från väst och ett veto från den dåvarande presidenten, där kritiker anklagat regeringen för att rikta in sig på sina motståndare med regler som inspirerats av en rysk lag som används för att kväva oliktänkande.
"Utländsk finansiering"
Georgisk dröm har för avsikt att ersätta lagen med "en exakt, ordagrann kopia" av en amerikansk lag som tvingar lobbyister och advokater att deklarera om de arbetar på uppdrag av utländska intressen. Medieorganisationer är dock undantagna i den amerikanska versionen.
Partiet anger inte någon anledning till åtgärden men konstaterar att det agerar efter "den senaste tidens skandaler om användningen av utländsk finansiering för politisk oro i Georgien" – formuleringar som ofta används för att, utan bevis, anklaga västvärlden för att finansiera en "revolution" i landet.
Politisk turbulens
Tbilisi har präglats av politisk turbulens sedan Georgisk dröm utropades till segrare i parlamentsvalet i oktober. Oppositionen, såväl som bland annat EU-parlamentet, har förkastat resultatet och processen har följts av fuskmisstankar, vilket även föranlett omfattande protester.
Hundratals demonstranter, liksom flera människorättsaktivister, journalister och politiker, har gripits under protesterna som följt på valet.
