Plikt- och prövningsverkets undersökning bland 17-åringar visar att 57 procent är villiga att delta i en stridande roll för Sveriges försvar.
Om det även inkluderar att försvara Finland sjunker siffran något, till 48 procent – och för andra Natoländer är 37 procent villiga att ta en stridande roll.
Vi är nyblivna Natomedlemmar och jag tror att det är många i befolkningen som undrar vad det i praktiken betyder för oss, säger Christina Malm, generaldirektör på Pliktverket.
Finland "mer nära"
Till saken hör också att det finns en diskussion kring vad man får använda värnpliktiga till i Natosammanhang som ännu inte har något svar, framhåller hon.
Det är en fråga som politiken tittar på. Dels ska vi vara en trovärdig medlem i Nato, och kanske inte bara kan säga nej till att även använda värnpliktiga, samtidigt som det här är ett väldigt ingripande rättsligt instrument med plikt.
Finland och möjligen även Baltikum kan kännas mer nära för svenska ungdomar än att man föreställer sig att man ska skickas till Turkiet, säger hon.
Jag tror att det här kommer att vara en gradvis kulturell resa för oss alla.
Mot sin vilja
I år rycker 8 000 ungdomar in i lumpen. Antalet ska öka till 10 000 år 2030, och därefter 12 000 mellan 2032 och 2035.
För att kunna fylla platserna har kraven för vissa tjänster sänkts, såväl när det gäller fysik och begåvning som psykologiska tester.
Men Pliktverket räknar ändå med att fler ungdomar som inte vill kan tvingas göra lumpen framöver.
I den kull vi mönstrar nu, födda 2006, har vi kallat 28 500 – av dem var det 6 000 som hade uppgivit att de inte var intresserade, säger Christina Malm.
