I studien, som publicerats i tidskriften Cell, har forskare vid Karolinska institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus följt totalt 191 barn mellan 0 och 18 år. Barnen har diagnostiserats med olika så kallade solida tumörer 2018–2024. Tumörvävnad och blodprover har analyserats för att undersöka genetiska förändringar i tumören, och även vilka gener som är aktiva respektive inte aktiva i immunsystemet.
Utifrån resultaten går det att säga att immunsystemet hos barn med cancer reagerar annorlunda jämfört med vuxna. Men även att immunsystemet aktiveras på olika sätt utifrån olika tumörer.
"Precisionsmedicin inom cancer har tidigare mest fokuserat på tumörens egenskaper. Genom att kartlägga immunsystemets egenskaper tillför vi en helt ny dimension som kan få stor betydelse för hur barncancer behandlas i framtiden", säger Petter Brodin – professor i barnimmunologi vid Karolinska institutet, och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus – i ett pressmeddelande.
"Vi kan se att barns tumörer generellt är mindre inflammationsdrivande och har färre mutationer, vilket gör att de troligen upplevs som mindre främmande av immunsystemet. Det gör att immunsystemet inte reagerar lika kraftigt för att bekämpa tumören", säger Petter Brodin.
Petter Brodin konstaterar att det finns stora individuella variationer, vilket ytterligare visar på behovet att individanpassa behandlingen.
"Vår studie visar hur detta kan genomföras i praktiken", säger han.
