Riskbenägenheten från rysk sida har enligt Säpo ökat vad gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden. Det gäller även Sverige.
Under det senaste året har vi sett att man tar större risker när man agerar, säger Charlotte von Essen.
Vi har sett exempel på att sabotage, avbrutna sabotage, incidenter och andra säkerhetshotande aktiviteter har skett och rapporterats om i övriga Europa. Vi behöver ta höjd för att det kan hända även i Sverige.
Drönarincidenter
Mycket har riktat sig mot det militära stödet till Ukraina, men även telekomsektorn och elförsörjning är utsatta.
Om sabotage redan skett i Sverige uttalar sig Säpochefen inte om, men hon framhåller att det pågår utredningar om sådant som inbrott i vattentorn, drönarincidenter och de misstänkta kabelsabotagen i Östersjön.
Det upptrissade säkerhetsläget är det "nya normala" och något vi måste lära oss att leva med, enligt Säpo. Sabotage är sådant som snabbt skulle kunna försämra läget.
Att terrorhotnivån ligger kvar på en hög nivå, fyra av fem, har också koppling till främmande makt.
Förutom det traditionella terrorhotet har vi sett att främmande makt är beredd att vidta aktiviteter som i vissa fall kan utgöra rena terrorhandlingar, säger von Essen.
Sprängningar
Det kan till exempel handla om att spränga olika saker.
Terror handlar ju om att man ska injaga allvarlig fruktan hos befolkningen och beroende på hur man riktar in sina aktiviteter så kan det ju betraktas som ett terrorbrott, säger hon om eventuella sprängningar.
Däremot är Sverige inte lika utsatt för våldsbejakande islamistisk propaganda som tidigare, enligt Säpo.
Terrorhotet har i Sverige legat på en fyra sedan i augusti 2023.